Han tror att fusket är ganska utbrett men att det naturligtvis är omöjligt säga hur vanlig den här utrustningen är.

– Mörkertalet är troligen stort. Första gången vi påträffade det var för cirka två år sedan. Man får kolla fraktsedlar, intervjua föraren och göra ett överslag om denna tagit sig till kontrollplatsen.

Fel koder i färdskrivaren är en annan indikator.

Fuskas det mer bland utländska förare?

– Deras svenska kollegor är nog lika goda kålsupare.

För åkaren kan det handla om stora förtjänster.

– En körning som det kräver förarbyten kan en mindre nogräknad chaufför. Det kan bli stora pengar, säger Nilsson.

Johan Nilsson, som även är lärare på Polishögskolan, arbetar i Sundsvall.

– Fusket blir mer uppenbart när en förare kört så långt utan avlösning. men det finns även söder ut Vi tar dem med fingrarna i kakburken.

Är det stora eller små åkerier som ni kommit på?

– Blandat. Och det är nog inte alltid åkeriägaren vet att en box av det här slaget monteras in i fordonet. Båda varianter, med och utan chefens goda minne, finns, säger Johan.

Kunskapen som polisens tunga grupper skaffat sprids snabbt bland kollegorna.

– Vi är ju inte så många som kollar kör- och vilotiderna. Vi delar med av oss när vi kommer på nya fuskvarianter.

Kvitton från tankning eller färjebiljetter, med tid och datum, kan bli bindande bevis.

Rikard Nordahl, polis, säger att sanktioner som upptaxering efter en uppskattad vinst kan vara ett sätt att försöka stävja fusket.

– En fuskare med pass från Bulgarien körde för ett åkeri i Makadonien anhölls men straffvärdet är så lågt, så han släpptes efter ett dygn.

Åkerier från Lettland har åkt fast flera gånger.

Åtminstone fem fall har gått till åtal: Två i Luleå, samt Umeå, Östersund och Sundsvall.