• Två bilar kör teststräckan utanför Sandviken. Stolpar med 60 meters mellanrum bär två elledningar. I rätt ögonblick fälls en strömavtagare upp från lastbilens tak och laddar elmotorn. Vid inbromsningar går energi tillbaka till systemet. Annars drivs bilen av en dieselmotor av fossilfri syntetisk diesel. Foto: Jan Nylander.
  • ”Trafikverket investerar i kunskap och utveckling för att hantera konflikten mellan klimatmål och transportbehov”, säger Jan Pettersson.
  • Två kilometer elskena, lika lång sträcka som utanför Sandviken, har lagts ned på väg 893 mellan Arlandas fraktterminal och Rosersbergs logistikområde. 13 turer om dagen. Foto: eRoad.

Strid ström av laddade stråk

Allt fler dynamiska satsningar på väg

Kalifornien i USA kunde blivit först i världen med elvägar. Men det blev Gästrikland, 2016, följt av Arlanda två år senare. Därmed går Sverige i täten att testa dynamisk laddning av tunga transportfordon på allmän väg. Nu släpps fler försök fram.

Jan Pettersson basar för satsningar på elvägar. Han går till jobbet med ett leende varje dag.

–– Jättekul. Det är något nytt som engagerar många och kan ge ett bra bidrag till samhället – forskning, utveckling och en bättre miljö, säger han.

Lastbilstrafiken ökar men släpper ut mycket koldioxid, och järnvägen är överbelastad.

Hållbara alternativ

Elvägar kan vara ett sådant – ett komplement till fossilfria transportsystem. Miljösmart men ännu är det en lång väg dit.

Målet är att elektrifiera de större stråken. Och Sveriges var alltså först ut.

Ligger det prestige i att ha varit först?

– Det är alltid en fördel, en styrka, i att ligga ledarposition i processen och påverka frågor om standardisering och regler.

 

Luftledningsteknik

Trafikverket har för flera olika pilotprojekt nu begärt fördjupade utredningar på ytterligare fem sträckor. Där finns 300 statliga miljoner i potten.

* E 22 i Karlshamn. 

*Gävle hamn – Storvik på E16 (en förlängning av Sandvikensträckan).

*Nynäshamn - Västerhaninge på väg 73.

*Örebro - Hallsberg på E20.

*Göteborg – Borås på R40.

– Många tester pågår på testbanor ute i världen. Men för att få riktigt bra erfarenhet måste ut i trafikerat miljö. Det gör vi, säger Jan Pettersson.

Sydkorea, har testat induktiv lösning, skena i vägkroppen på allmän väg i på ett universitetsområde. Amerikanerna har prövat luftlednings-tekniken i Los Angeles, men anläggningen är nu nedmonterad. Tyskland har kört igång i Frankfurt och byggt två sträckor till – i Baden Wurttemberg.

Induktiva metoder, räls i vägen, har testats i Kina, som har kört igång på flera olika ställen. Kineserna har långtgående planer på att bygga längre sträckor.

Tre blev två

Det finns även en metod, att ladda el från sidan, testat av Honda i Japan.

– Den metoden har vi i Sverige inte kikat på, säger Pettersson.

Tre företag har ny fått klartecken att projektera nya tekniker på kortare sträckor i Sverige. 

  • Konsortiet Västsvenska Elvägar, markskena, för tung trafik på riksväg 40 i närheten av Landvetter flygplats
  • Gotland Gpe Circuit AB, induktivt, elektromagnetisk överföring från marken, för kollektivtrafik från flygplatsen.
  • Innovation Skåne AB, markskena, för kollektivtrafik i Lund. 

Alla tre är demonstratorer på några kilometer.

Jan Pettersson:

– Tekniken är intressant. Till våren kommer vi att besluta vilket eller vilka som kan gå vidare.

I dagarna har dock Göteborgsprojektet plockats bort. Stefan Hörnfeldt, projektledare:

– Tekniken är intressant men Trafikverket har inte budget för att ta med den.

Fordonen måste vara hybrider för att det ska kunna ta sig till och från teststräckorna.

Jan Pettersson, fanns det tveksamheter och motstånd till elvägar tidigare?

– Jag var inte med då men jag vet att många undrade om tekniken skulle fungera, om detta behövs och så vidare. Men ju mer vi lärt oss ser vi att det fungerar, absolut. Vi noterar också att dynamisk laddning av fordon i samverkan med exempelvis batterier kan nå smarta lösningar. Föraren kan ladda batterierna och på så sätt hålla nere batterifackens storlek.

Bättre miljö

– Elvägarna minskar utsläppen av koldioxid. Vårt fokus är på tung trafik som bidrar med 25 – 30 procents reducering av utsläppen inom transportsektorn, säger Jan Pettersson. 

En senare fråga blir att etablera elvägar för både lätt och tung trafik.

Scania och Volvo har greppat läget och ligger ända sedan starten i täten för den utveckling som sker på fordonssidan.

– Vi ser ett stort intresse från båda. Scania började i Sandviken och ska köra på den tyska sträckan. Volvo har gått ihop med franska Alstom för att projektera sträckan i Göteborg. Via Mach var Volvo engagerade i satsningen i körningarna utanför Los Angeles.

Kostnaderna för att etablera elväg imponerar.

– Vi ser i dag att de ligger på mellan tio och 20 miljoner kronor per kilometer, enkel riktning.

Din önskebild av läget om tio år?

– Då har vi många fungerande elvägar i Sverige.

  • Mässtidningar



Tidningar inom mediagruppen Swepress