• Jonas Westberg berättar att Zeekit söker upp plogbilar, har medverkat till rationaliseringar för företag, hållet koll på var Fortums jourpersonal – och stöldbegärligt gods – finns. Foto: Clas-Göran Sandblom
  • Nu åker plogbilarna ut när det är som mest optimalt för statens finanser. Allt som görs registreras och faktureras. Foto: Clas-Göran Sandblom
  • På bildskärmen syns bilarna och vad de gör. Att någon efteråt försöker bluffa om att ”plogbilen förstörde min bil” är meningslöst. Det går att kolla efteråt.

Zeekit söker plogbilen

“Inga fler fakturor med vass penna”

”Dosan” som Jonas Westberg håller upp ser inte mycket ut för världen och den väger knappt något. Men den registrerar all nödvändig information om de snöröjare som kör med statligt kontrakt. - För dem som jobbar för Trafikverket går det inte att skriva med vass penna längre, säger han.

Den lilla tingesten levererar gps/gsm-lösningar och är som en liten dator.

– Med den kopplar vi in oss på en ventil på plogen. All data levereras till vår server och skickas via oss vidare till Trafikverket, säger Jonas Westberg, det norska bolagets Sverigechef.

Man kan också se den som en sparbössa för allmänna medel. Med den blir all fakturering hundraprocentigt korrekt. Borta är handskrivna lappar och gissningar.

För att få ett statligt driftskontrakt kräver Trafikverket att alla uppdragsgivare kan visa var, när, om och hur uppdragen utförts. När det var nytt knorrades det en del, men inte nu eftersom entreprenörerna har krav på sig att ha en sådan här utrustning.

Jonas:

– Framför allt är det ett verktyg för att se så att rätt saker blir utförda.

Registrerar rubbet

Tekniken avslöjar allt. Utan pardon: Den visar om plogen är uppe eller nere, om saltspridaren är påslagen och vilken saltblandning, som läggs ut. Den visar också var plogbilen finns och vilket arbete den utför.

Rätt mängd salt och rätt blandning skonar miljön och statens finanser och ser till att vi får trygga vägar..

Informationen är hårdvara redan när de första snöflingorna faller.

– När allmänheten börjar ringa in är det bra att kunna tala om var bilarna plogat och vart de är på väg. Att kunna säga ”Vi har bilar på väg dit” känns bra.

Oftast är det en underentreprenör, en åkare, som kör för huvudentreprenören, Peab, Svevia, NCC eller vad det är.

– Så fort snöröjarna aktiverar sig blir ekipagen synliga i systemet.

Alla bilar syns då som röda prickar på kartorna. Westberg klickar fram ett exempel på en bil som loggat in sig utanför Sundsvall. Den visar att åkaren utför förebyggande halkbekämpning - saltning.

Dumt bluffa

En annan fördel är att kunna visa svart på vitt om exempelvis allmänheten rapporterat in att någon orsakat skador – exempelvis kört ner en brevlåda.

– Då kan vi kolla om någon snöröjare varit där.

Men det finns förstås de som försöker få staten att stå för en skada som hänt i helt andra sammanhang. En luring skylld på att snö från en mötande plogbil krossat hans vindruta.

– Vi konstaterade att hans uppgifter inte stämde.

Entreprenören kan se så att åkaren får rätt ersättning och de själva fakturerar Trafikverket rätt. Allt finns dokumenterat – minut för minut.

Jonas tar ett annat exempel från skärmen:

– Här är en åkare som den här månaden hittills kört 107 timmar, 522 mil, saltat 518 mil. Jag ser mängden saltlösning som lagts ut: 77 kubik och tid för utsättning av snökäppar.

Åkaren får kalla fakta av entreprenören och kan fakturera rätt.

– Det blir också betydligt enklare för åkaren att hålla reda på timmarna. Inga antaganden på en höft. Det har funnits enstaka fall där åkare inte gjort vad de skulle. Sånt finns dokumenterart svart på vitt.

Kommuner på G

Kommunerna har inte kravet på gps-positionering men deras intresse för tekniken ökar.

Samma information, men avidentifierad, kanske kommer att bli tillgänglig på nätet för allmänheten.

– Det skulle medföra färre samtal från allmänheten. Och en minskad press på Trafikverket och kommunerna.

Zeekit drev ett projekt tillsammans med ISS, ett av världens största städbolag, som har 1 200 bilar i Sverige.

– Systemet räknade ut det mest effektiva sättet att köra mellan kunderna. ISS på två år sparade in 120 bilar på ett år. Driftskostnaden för varje bil ligger på 70 000 per år. Det är förstås också en samhällsvinst.

Zeekit är norskt och fokuserade redan från början, 2004, på positionerings-lösningar.

– Första kunden hade vi redan innan vi hade en färdig produkt. Per-Arne Ellufsen, vd och huvudägaren till bolaget, hade en vision om systemet. Han presenterade det för norska Fortum, som nappade.

Fortum kan se rätt fordon med nödvändig utrustning samt se personal med rätt kompetens närmast en störning.

Elektroniska körjournaler är en annan följdprodukt. Varken fler eller färre körningar kommer med. Förenklar för alla. Skatteverket har tryckt på gillaknappen.

– Det finns också små spårningsenheter, som kan fästas på sådant som är stöldbegärligt, avslutar Westberg.