• Den produktionsfärdiga versionen XL 1 presenterades på bilsalongen i Genève i mars 2013 och tillverkas nu i en begränsat upplaga.
  • Lågt vikt och optimal aerodynamik bidrar till låg förbrukning hos XL 1.
  • Kameror istället för speglar minskar luftmotståndet på XL 1.
  • Kameror istället för speglar minskar luftmotståndet på XL 1.
  • XL 1 är tvåsitsig och har sin tvåcylindriga dieselmotor placerad mellan stolarna och bagageutrymmet. Dieselmotorn driver på bakhjulen, medan elmotorn driver på framhjulen.

Volkswagen laddar brett från grunden

Elbilar för alla marknader, behov och plånböcker

– Förutsättningarna varierar, så det går inte att möta efterfrågan på miljövänliga bilar med enbart en teknik eller en typ av bil. Med bredd i både drivmedel och fordonstyper kan vi erbjuda individuella lösningar. Vi gör det nedifrån och upp i storleksklasserna för att inte skapa ekonomiska hinder till att köra miljövänligt. Dessutom utvecklar vi modulsystem, som gör det enklare att använda samma plattform och grundmodell till helt olika motoralternativ.

Det berättade Thomas Lieber, chef för utvecklingen av eldrift inom Volkswagen-gruppen, när den svenska delen av koncernen bjöd in till Future Mobility Day den 20 maj.

– Vi har 106 fabriker och 570 000 medarbetar över hela världen – och kurvan pekar uppåt. Det gör det nödvändigt för oss att arbeta med standarder, så att vi kan dra nytta av synergier.

Utveckling i alla delar

I utvecklingen av miljövänliga bilar är det lätt att fokusera på motorerna, men det krävs mer än så, menar Lieber.

– Motor och transmission påverkar i snitt med 43 procent, medan luftmotståndet står för 19 procent, rullmotståndet 13 procent och accelerationen med 25 procent, så det gäller att utveckla alla delar. Vi kommer att få se hur motorerna blir mindre, lättar och får färre cylindrar. Start/stopp-teknik och frihjul kommer att bli vanligare. Vi tittar också på tiostegade automatlådor.

– En stor utmaning är att utveckla snålare klimatanläggningar. I Golfen har vi pressat klimatanläggningens effektbehov från 5 till 3,5 kilowatt, men om 2,5 år ska vi vara nere på 1,5 kilowatt.

Lieber är övertygad om att elbilarna blir allt vanligare, både som renodlade elbilar och med varierande grad av hybridteknik. Samtidigt kommer konventionell drift att bli bränslesnålare. Även gasdrift av olika slag är intressanta alternativ.

Samma fabriker

Totalt satsar Volkswagen-gruppen 50 miljarder euro på utvecklingen av framtidens bilar, effektivare industrier, minskad energiförbrukning och ökad kompetens. I detta ingår modulsystemen, som innebär att en och samma grundmodell ska kunna utrustas med olika motoralternativ.

– Vi ska inte ha särskilda fabriker för våra elbilar – de ska tillverkas i samma linjer som bilarna med förbränningsmotorer.

Volkswagen-gruppen deltar även i utvecklingen av bilar med bränsleceller, men Thomas Lieber poängterar att den tekniken har mycket lång väg kvar innan den kan komma ut på marknaden.

Thomas Lieber anser att elbilar är framtiden. Ju tidigare omställningen sker, desto bättre.

– Vi måste växla till el för att klara klimatmålen och självklart behöver det vara grön el.

Brådskar

På Future Mobility Day medverkade också Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet. Han presenterade de senaste rönen inom klimatforskningen.

– Vi har maximalt 25 år kvar i den fossilt drivna världsekonomin om vi ska ha en 65-procentig chans att ligga under två graders uppvärmning. Detta gäller världen som helhet. För vår del måste omställningen vara klar till 2030. Redan nu har vi stängt dörren till att klara oss under 1,5 grads global uppvärmning.

Johan Rockström berättade att även 1,5 grads höjning kan ge långtgående konsekvenser, främst för låglänta områden.

– Vid två grader går vi in i en väldigt farlig zon. Även för södra delarna av Europa prognosticeras stora nederbördsminskningar.

Johan Rockström gav ett exempel på hur känsliga systemen är:

– Under två veckor 2012 smälte ytskiktet på isarna över hela Grönlands. Dessa isar gick då från att ha varit kylsystem, som reflekterat solstrålning tillbaka till rymden, till att bli värmesystem, eftersom den gråare ytan istället absorberade solljus.

Men även om situationen är allvarlig så finns det hopp, framhöll Johan Rockström:

– Det finns spännande möjligheter. Förhoppningsvis är vi i början på ett paradigmskifte när det gäller tillväxt och välfärd. Men det krävs visioner och politiskt ledarskap, där vi kommer till punkt med klimatdumheten. Varför hålla kvar vid det gamla, när det går att vända utvecklingen och det dessutom lönar sig? undrade Rockström.