• Under dagen invigdes alkobommar vid Stena Terminalen i Göteborg där bla yrkesförare testas när dom rullar ut från färjeterminalen. Invigde gjorde Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. Foto: ADAM IHSE / SCANPIX
  • Så här ser den ut. ”Om inget händer efter att du blåst så försök blåsa hårdare och närmare munstycket”. Den texten är översatt till engelska, tyska, franska, polska, litauiska och ryska.
  • Premiärbilen genom försöksanläggningen, med Mikael Rosell, chaufför hos Volvo AB, bakom ratten.
  • Michael McGrath, vice vd Stena Line, tar sig igenom nykterhetskontrollen utan några problem.

Tillbommat för berusade förare

Arrangemang med massor av frågetecken

Tyvärr blev det närmast en jippobetonad tillställning när de nya alkobommarna ”invigdes” vid färjeterminalen i Göteborg den 20 augusti. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd blåste i röret i takt med fotografernas blixtar, och på kö stod en rad av riggade lastbilar. Ett olyckligt arrangemang därför att frågan på detta vis återigen fick ett felaktigt fokus.

Tack vare statsrådets närvaro blev det en intensiv mediauppmärksamhet vid invigningen av de så kallade alkobommarna i Göteborg. Sättet den här händelsen hade organiserats gjorde att lastbilschaufförerna återigen blev något av syndabockar.

Problemet med trafikonykterhet är givetvis allvarligt. Och den tunga trafiken har ett stort ansvar dels därför att det är tunga pjäser som kan ställa till kraftiga olyckor, men det finns absolut inget som säger att fordonskörning och alkohol, skulle vara ett mer frekvent problem bland yrkeschaufförer, än för personbilsförare.

Tvärtom talar statistiken för att det är precis tvärtom.

Kostnadsfråga

När sedan ”invigningen” i Göteborg dels illustrerades med tunga lastbilar, dels inte var någon invigning eftersom anläggningen inte togs i bruk vid tillfället, så blev det ett missvisande och kontraproduktivt arrangemang.

Initiativet är annars mycket bra. Det är Motorförarnas helnykterhetsförbund, MHF, som tagit initiativet till försöket med alkobommar och projektet genomförs i samarbete med polisen, Tullverket, Trafikverket, Kustbevakningen, Servotek och andra myndigheter.

Tomas Jonsson på MHF, förklarar att försöket ingalunda är inriktat just på den tunga trafiken, även om arrangemanget gav det resultatet. Han säger att de helt enkelt ”började med yrkesförarna eftersom skadorna blir så mycket värre, jämfört med mindre bilar”.

Han tillägger även att MHF på sikt vill att alla fordonsförare som lämnar färjan måste blåsa i röret.

- Men det är sannolikt en kostnadsfråga, när det kan bli aktuellt.

Polis tillkallas

Den 20 augusti visades i vilket fall som helst anläggningen upp för media och allmänheten. Samtliga yrkesförare måste blåsa i röret för att få bommen att gå upp, och därmed tillträde till det svenska vägnätet. Apparaten invänder infraröd teknik och därför behövs inget munstycke alls.

- Landets första automatiska nykterhetskontroll. Det är ett sätt att minska dödligheten på vägarna, sa Michael McGrath, vice vd Stena Line.

Om blåsningen inte ger avsett resultat, det vill säga grönt ljus ur ett nykterhetsperspektiv, så tillkallas personal och ett andra, mer konventionellt blåsprov genomförs. Det försäkras från ansvarigt håll att via larmning ska en polis kunna vara på plats ”inom en minut eller två”, för att kunna flytta fordonet och göra erforderliga kompletterande mätningar.

Tomas Jonsson förklarar att utrustningen är mycket sofistikerad och pålitlig. Själva den tekniska kontrollen tar cirka 7-8 sekunder och tack vare att det går så snabbt ska där med köer och irritation kunna undvikas.

Ska utvärderas

Det finns naturligtvis ingen statistik som visar exakt hur omfattande ”fyllekörningarna” är. Men någon undersökning visar att vart 157:e prov som görs, i själva hamnområdena, visar på berusning. I trafiken i stort i Sverige, är motsvarande siffror en på 420.

Men som sagt, alla dessa siffror gäller trafiken i stort. När en lastbilschaufför orsakar en olycka blir följderna ofta mycket svåra. Och det finns även exempel på ertappade chaufförer som framfört sina tunga fordon kraftigt påverkade efter att färjefärden.

De uppgifter som Göteborgs Hamn redovisar efter egna undersökningar visar att problemet är större bland privatbilister än hos yrkesförare. Det är meningen att nu meningen att försöket med alkobommar ska utvärderas efter en tid, samt att det i en förlängning kommer att införas vid alla svenska hamnar. Liksom det på sikt är meningen att alla fordonsförare ska kontrolleras på ett eller annat sätt efter att de lämnat färjorna.

Stöd i lagen

I tidningen Transportarbetaren tas även problemet med integriteten upp. Centrala ombudsmannen Martin Miljeteig säger till tidningen att han är något förvånad över att Transport inte fått ge sin syn på den nya tekniken, innan bommarna monterats upp – och Elmsäter-Svärd kollat sin egen status inför media.

- Detta handlar om den personliga integriteten. Är testerna tvingande eller frivilliga? Vad händer om inte någon vill blåsa?

Ja, frågorna är verkligen berättigade och det finns olika uppfattningar om det ens finns stöd för utandningstester av det här slaget i det nuvarande lagrummet. Liknande debatter har förts när andra yrkesgrupper infört liknande nykterhetstester, eller krav på alkolås och liknande. Och då har det ändå i de flesta fall varit enskilda företag eller myndigheter, som infört testerna. Förhoppningsvis då även i samförstånd med alla berörda parter.

Det ska dock tilläggas att de negativa kommentarer kring det hela, som ofta hörs i debatten, inte rör förhållandet alkohol och trafik, där är väl alla överens om att problemet är stort – utan det är på vilket sätt kontrollen bäst ska genomföras. Grundläggande bör vara att alla som kör på svenska vägar ska vara nyktra.

Ett ögonblick

Tyvärr har inte heller alla de fartkameraskåp som monterats och drivs på bekostnad av bland annat poliser och bemannade poliskontroller, bidragit till att få bort fyllekörningarna. Den tekniken finns nämligen inte ännu, att de automatiska kontrollskåpen klarar av att mäta utandningsluften.

- Man diskriminerar yrkeschaufförer. Om man ska mäta alkoholhalten vid bommarna nere vid Stena Lines Tysklandsterminal så ska man göra det på alla bilister. Inte bara yrkeschaufförer.

- Vi är inget speciallt folk som sitter och dricker till på färjorna, det gör nog alla i så fall. Jag har inte märkt något särskilt stort problem med berusade chaufförer. Men däremot är det ju rätt att försöka få bort alla berusade förare från våra vägar.

Så säger Freddy Weller, lastbilschaufför till Sverige Radio P4.

Alkobommar och även andra nykterhetskontroller har skett tidigare, bland annat i Trelleborg, men det är den nya snabba tekniken med IR-teknik som är ny. Kontrollen sker på ett ögonblick utan munstycke. Föraren behöver bara andas mot en sensor. Apparaten mäter den mättade utandningsluften.

Gått ner

Kravet på bommar är gammalt men en knäckfråga är vem som ska betala kalaset. Varken polisen eller rederierna har varit intresserade. De sistnämnda anser att det är myndigheternas sak att stå för kostnaderna.

I Trelleborg har en annan typ av bom använts. Där testas bara omkring var tolfte förare. Att detta inte är ett jättestort problem bland yrkeschaufförer bekräftas till TT av polisen i Skåne.

- Tidigare hade vi en träff varje gång vi var där. Idag nästan aldrig, säger Patrik Ahrlin, närpolischef i Ystad.

Och i Trelleborg säger hans kollega, biträdande närpolischefen Jörgen Sjåstad, samma sak:

- Många åtgärder har bidragit. En är att rederierna inte längre har samma biljetterbjudande till chaufförer med buffé och fri dricka.

Tidningar inom mediagruppen Swepress