• – Omställningen från naturgrus till bergmaterial stimulerar teknikutvecklingen i både produktion och användning, konstaterar Fredrik Eklind, här i Sälgsjöns bergtäkt utanför Gävle.
  • Utanför Gävle har Jehander nu slutat produktionen i anrika grustäkten Rörberget. Täkten håller på att efterbehandlas och av tidigare verksamhet kvarstår endast utlastning av redan producerade massor.
  • Jehanders bergtäkt i Sälgsjön som försörjer Gävle och Sandviken med omnejd med ballast. Det är en renodlad bergtäkt, som öppnade i liten skala i början av 1990-talet. Idag producerar företaget 300 000 – 400 000 ton per år i Sälgsjön.
  • Stefan Gyllenskepp är en av dem som sköter lastningen i Sälgsjön. Det gör han med en Volvo L220G, som tar sju kubikmeter per skopa.
  • Krossning och sortering i flera steg förvandlar berg till grus.
  • Grusbilarna rullar tätt till och från Sälgsjön.

Tekniska och politiska utmaningar i övergången från naturgrus till berg

”Samhället borde inse sambanden och medverka till regionala materialförsörjningsplaner”

Glöm naturgruset. Snart är det bara bergtäkter som gäller. I varje fall nästan. Detta för att spara den ändliga naturresursen grus och för att säkra framtida vattenförsörjning. Det gör att priserna kommer att stiga. Dels för att kvarvarande naturgrus blir alltmer exklusivt, dels för att ballast från bergtäkter har betydligt högre produktionskostnader.

Janne Petersson

Utvecklingen ställer nya krav på teknik, såväl i täkterna som i efterföljande led.

– I grustäkter har vi i princip ett färdigt material, så där handlar det mest om att sortera fram rätt produkter. I bergtäkten måste vi maskinellt åstadkomma det som naturen redan har gjort för gruset. Däri ligger utmaningen, säger Fredrik Eklind, region- och försäljningschef på Sand & Grus AB Jehander Region Norr.

– Att efterlikna detta kräver rätt bergarter och rätt teknik. Produktionen kräver flera krossningssteg och materialet kan behöva kubiceras till lämplig kornform. Det kan också behöva vindsiktas eller tvättas för att minska andelen fint material, konstaterar han.

Även i kvarvarande grustäkter kommer produktionskostnaderna att öka i takt med att volymerna minskar. Tillsammans med att naturgruset blir en bristvara leder det till att prisskillnaderna mellan grus- och bergmaterial kommer att jämnas ut.

Olika egenskaper

Material från både berg och naturgrus har sina för- och nackdelar. Det är även skillnad mellan olika bergarter. Men i en del produktion är naturgrusets runda kornform extra värdefull, exempelvis vid tillverkning och pumpning av betong.

Omställningen från grus till berg har pågått under en lång följd av år. I landet som helhet produceras cirka 100 miljoner ton ballastmaterial varje år. Omkring en femtedel kommer från grustäkter, resten från berg.

– Backar vi 15 år var andelen från grus betydligt större, kanske hälften, uppskattar Fredrik Eklind.

Ny teknik

Vad är det som är positivt med omställningen från naturgrus till berg?

– Att teknikutvecklingen stimuleras. Och så förstås att vi är rädda om våra grusåsar. Vi har ju gott om berg av hög kvalitet. Samtidigt kommer vi även i fortsättningen att behöva vissa mängder naturgrus. Därför är det önskvärt med ökad dialog och samverkan med myndigheterna, så att alla intressen kan beaktas, säger Fredrik Eklind.

Niklas Skoog, råvaruförsörjningschef i Jehander, instämmer.

– Det pågår även nationell forskning. Mycket är kopplat till bergarternas egenskaper, som kan vara både positiva och negativa. Så det är viktigt att hitta rätt berg och att producera med rätt teknik, säger han.

Niklas Skoog befarar att en del betongstationer inte vet hur länge de har tillgång till material från naturgrus. Det gäller att leverantörerna av ballast informerar sina kunder. Annars blir betongstationerna överrumplade och saknar nödvändig tid för att anpassa sin produktion.

Söker rätt berg

– Vi gör vad vi kan för att tillhandahålla ballast av rätt kvalitet. Om vi inte kan producera från naturgrus får vi göra det från berg istället. Vi får anpassa produktionsprocessen efter förutsättningarna, men även efterföljande led behöver se över sina anläggningar.

Niklas Skoog framhåller betydelsen av att hitta rätt berg – på rätt platser.

– Tyvärr har samhället inte hängt med. Det finns åtskilliga anledningar till att vi får avslag på ansökningar om täkttillstånd: störningar för boende, trafiksäkerhet, påverkan på friluftsliv med mera. I den juridiska processen står vi nästan alltid ensamma om att förklara och försvara behovet. Alla vill ha vägar och hus, men det finns bristande insikt om sambanden.

Niklas Skoog efterlyser materialförsörjningsplaner från samhällets sida. Dels för att säkra tillgången till ballast, dels för att minimera transporterna. Sådana planer borde vara en angelägenhet för varje region, resonerar han. Fundamentalt – i dubbel bemärkelse.

– Egendomligt nog väger transportavstånden väldigt lätt vid tillståndsprövning. Detta trots att mellan en fjärdedel och en tredjedel av all tung trafik har bergmaterial på flaket. Lastbilarna rullar ju där folk bor – det är ju där det ska byggas och underhållas vägar och hus. En mil närmare ger stora miljövinster.

Grundades 1874

Inom Jehander finns ett 20-tal täkter, varav sex i Region Norr. Fortfarande leder grustäkterna i antal, men störst volymer står bergtäkterna för. Företaget har omkring 140 anställda, plus underentreprenörer. Jehanders historia går tillbaka till 1874, då det startade som ett familjeföretag i Stockholm. Bland landets fem ledande företag i branschen är Jehander ensamt om att vara fristående från bygg- och entreprenadföretag. Jehander ingår i Heidelberg Cement Group.