• Kurt Johansson med ett torrt torvblock i den storlek som skopan ger.
  • ”Så lite marktryck som möjligt får man aldrig för mycket av”, säger Bent Jensen, rutinerad när det gäller att bredda och förlänga undervagnar samt att förse dem med larvplattor av viktsparande aluminium.
  • Torvblock som lagts upp under hösten.
  • Under våren staplas torvblocken luftigt och täcks med plast.
  • En gripskopa på egenutvecklad förlängare underlättar insamlingen av blocken.
  • Ulvö Torvs anläggning rymmer många speciallösningar, från torvtäkt till färdig förpackning.
  • Torkade torvblock i väntan på paketering eller förädling.
  • Torvblock som lagts upp under hösten.
  • Blockstorvsskopans knivar är först upphissade. När skopan tryckts in i torven skjuts knivarna ner, varpå skopan lyfts till avlägget och vinklas ut. Skopan töms sedan genom att knivpaketet dras ut. Olika placerade mothåll gör att de tio blocken parvis förskjuts i förhållande till varandra för att påskynda upptorkningen.
  • Blockstorvsskopans knivar är först upphissade. När skopan tryckts in i torven skjuts knivarna ner, varpå skopan lyfts till avlägget och vinklas ut. Skopan töms sedan genom att knivpaketet dras ut. Olika placerade mothåll gör att de tio blocken parvis förskjuts i förhållande till varandra för att påskynda upptorkningen.
  • Blockstorvsskopans knivar är först upphissade. När skopan tryckts in i torven skjuts knivarna ner, varpå skopan lyfts till avlägget och vinklas ut. Skopan töms sedan genom att knivpaketet dras ut. Olika placerade mothåll gör att de tio blocken parvis förskjuts i förhållande till varandra för att påskynda upptorkningen.
  • Även med tvärställd maskin håller sig maskinens bakre del inom utrymmet som undervagnen kräver.
  • ”Maskinen går mjukt och smidigt och har en rymlig hytt med goda siktförhållanden”, säger Kurt Johansson. Foto: Jan Petersson

Special på special för att hantera torvblock

Långa breda aluminiumlarver för liv på mjuka marker

Maximal yta och minimal vikt

När blocktorvsproducenten Kurt Johansson skulle investera i en ny grävmaskin kunde önskemålen inte uppfyllas med en standardlösning. Som så ofta när det handlar om torvproduktion krävdes omfattande anpassningar innan maskinen kunde tas i bruk. Till och med att hitta en lämplig grundmaskin var en utmaning. Visserligen finns det gott om åttatonnare, men långsvansade sådana är synnerligen sällsynta.

Kurt Johansson driver Ulvö Torv AB utanför Lönashult i södra Kronobergs län. Täkten startades av hans far och Kurt tog över 1983. Verksamheten var som störst i början av 1990-talet. Numera är det endast Kurt som jobbar i företaget hela året, förstärkt av säsongsarbetare under vår och sommar.

Grävmaskinen har en central roll vid produktion av blocktorv. Företagets gamla grävmaskin är från 1988, så den har varit med länge. Visserligen har antalet drifttimmar per år legat förhållandevis lågt jämfört med många andra verksamheter, men det var ändå hög tid för ett byte.

Till slut hittade Kurt en grundmaskin som skulle bli en lämplig efterträdare – en Abelco XE80CB, försedd med en 3,3 liters Cummins på 82 hästkrafter.

– Det är inte säkert att täktverksamheten kommer att fortsätta så många år till, men även då verksamheten ska avslutas blir det många timmar i grävmaskinen eftersom det är mycket som ska planeras av och iordningställas, berättar Kurt, glad över att kunna kliva in i en modern och bekväm maskin

Rätt viktfördelning

Men varför var det så angeläget att hitta just en långsvansad grävmaskin?

– Motviktens placering ger en bättre viktfördelning. Jag har även glädje av grävbommens centrala infästning. Alltsammans hjälper till att minska trycket på larven som är mot täktens kant, förklarar Kurt.

Genom undervagnens breddning och förlängning samt extra breda larver är dessutom vitsen med en kompakt maskin borta, eftersom svansen ändå håller sig inom utrymmet som undervagnen kräver.

Rutinerad verkstad

Grävmaskinen levererades i februari i år. Direkt därefter påbörjades ombyggnationen av maskinens undervagn, ett arbete som utfördes av VTS Maskin AB i Älgarem Nygård, Anderstorp, som förutom verkstad även har torvproduktion.

– Det känns bra att kunna vända sig till kolleger i branschen. De vet vad det handlar om och är duktiga på att anpassa maskiner för ändamålen, resonerar Kurt.

När stållarverna tagits av var det snart dags att tända skärbrännaren. Bent Jensen på VTS Maskin berättar att gav en underlig känsla av ”vad sysslar jag med” första gången han började skära i en splitter ny maskin.

Sedan dess har det närmast blivit rutin för Bent och hans kolleger att både först ”skära sönder” och att sedan färdigställa maskiner för ett liv på mjuka marker.

Kurts maskin var den tjugoförsta som genomgått denna förvandling. Därutöver har VTS Maskin byggt vagnar och en mängd annan utrustning för både egna och andras torvtäkter.

Undervagnen på Kurts Abelco har förlängts med 1 600 millimeter till en total längd på 3 800 millimeter, räknat som centrummått mellan axlarna. Den har även breddats med 120 millimeter på varje sida, räknat från larvkedjans mitt.

Maskinen har dessutom försetts med VTS Maskins egenutvecklade aluminiumlarver. På Kurts maskin har larvplattorna en bredd på 1 200 millimeter.

Sparar vikt

Att byta till aluminiumlarver sparar mycket vikt. Som exempel nämner Bent att en 13-tonnare bantar cirka 2,5 ton då larvplattorna byts från stål till aluminium.

– Självklart gäller det att köra med förstånd och att göra det på rätt marker. Aluminiumlarver ska inte slåss med stubbar och stenar, säger Bent Jensen.

Kurt tycker att den nya grävmaskinen fått väldigt goda egenskaper för mjuka marker.

– Maskinens marktryck har kommit ned till 0,08 kg per kvadratcentimeter. Det är alldeles utmärkt.

Speciallösningar

Hos Kurt såväl som hos de flesta andra torvproducenter är det många specialbyggen.

– Det är en liten bransch och vart och ett av företagen lever med sina förutsättningar, så det finns sällan något färdigt att köpa. Istället får man rita och bygga efter egna idéer. Däri ligger också en del av tjusningen, berättar Kurt medan han visar runt bland transportband, kvarnar och förpackningsmaskiner.

Inte heller torvbrytningen görs med några standardlösningar. Blocktorvsproducenter använder specialkonstruerade skopor, som i ett svep lägger upp tio block och förskjuter dem mot varandra för att påskynda torkningen. Hos Ulvö Torv mäter varje block 30 x 35 x 50 centimeter.

– Vi gräver upp blocken på hösten och de står sedan kvar under vintern. Det gör att de fryser sönder lite lagom, ungefär på samma sätt som sker med en höstplöjd åker. Under våren staplar vi blocken manuellt med viss luftspalt emellan och täcker sedan med plast. När det åter blivit höst kan torvblocken antingen säljas som obearbetade råblock eller malas till önskade fraktioner, säger Kurt.

Till trädgård och lantbruk

Merparten av Ulvö Torvs produktion går till trädgårdsnäringen, men säljs också som strömedel till lantbruk. Numera producerar företaget cirka 2 000 kubikmeter torv per år. Då produktionen var som störst uppgick volymen till cirka 12 000 kubikmeter.

Förutom den specialbyggda blocktorvsskopan använder Kurt även grävmaskinen till en gripskopa på specialbyggd arm. Kurt tycker att maskinen har svarat mycket väl mot hans förväntningar, såväl maskinen som helhet som hytt och hydraulik.

– Det är viktigt att det är lite klipp i hydrauliken. Blocktorvsskopan får inte sega sig eller tveka då den skär in i mossen, understryker Kurt.

För Kurt har det blivit åtskilliga år i branschen och det är uppenbart att han trivs med sitt jobb.

– Det är fantastiskt att jag får vara så nära naturen även då jag är på jobbet. Jag kan inte ha det friare än så här och jag får jobba i ren luft och följa årstidernas växlingar, säger Kurt nöjt.