• Pia Bergman, Skatteverkets nationella samordnare mot grov ekonomisk brottslighet.
  • Tre varianter av fuskande företag. Nummer ett, svenska företag blir utländska, nummer två, F-skattsedel saknas och nummer tre, utländska bemanningsföretag anlitas.

Skattefusk hos 40 av 50 åkerier

Skatteverket har kontrollerat svenska åkerier och funnit brister hos 40 av 50 granskade branschföretag. Det har konstaterats fusk när det gäller bland annat skatteinbetalningar och sociala avgifter. – Vi har granskat företag där vi misstänker fusk, säger Pia Bergman, Skatteverkets nationella samordnare mot grov ekonomisk brottslighet.

Rent statistiskt är siffran katastrofalt hög och innebär således att 80 procent av granskade företag misstänks ha fuskat på det ena eller andra sättet. I vissa fall är förseelserna så allvarliga att de dessutom polisanmälts.

Men resultatet kan ändå inte sägas vara representativt för branschen. Pia Bergman förklarar;

– Vi har valt ut cirka 100 företag inom åkeribranschen där vi misstänker fusk, så resultatet är inte generellt för branschen.

Det innebär däremot att Skatteverket har kommit halvvägs in i granskningen. Resultatet hittills innebär höjda skattebelopp med 44 miljoner kronor och cirka 1000 enskilda chaufförer som nu ska kontrolleras.

Flera av de granskade företagen är sådana som anlitat chaufförer bosatta utomlands eller är utländska bemanningsföretag som bedriver åkeriverksamhet i Sverige.

– Det ska nu kontrolleras var de ska skatta, fortsätter Pia Bergman.

Hopplösa metoder

Inom åkerisverige togs nyheten som kablades ut bland annat av Sveriges Radio emot med högst blandade känslor. Vissa menar att resultatet är ett bevis för att metoderna inom branschen är desamma oavsett var åkerierna har sin postlåda – inom Sveriges gränser eller utanför.

Andra väljer att se det nedslående resultatet som ytterligare ett bevis för hur tuffa villkor det är i branschen för närvarande. Att läget är så hopplöst att många företag tar till hopplösa metoder.

Sveriges Åkeriföretag har under flera års tid inom ramen för projektet Fair Transport samarbetat med just Skatteverket för att få myndighetens hjälp att stötta den seriösa delen av åkerinäringen. Hittills har samarbetet mynnat i bland annat gemensamt framtagna riktlinjer för att hjälpa seriösa företagare.

Saknade fakta

Åkeriorganisationen ingår tillsammans med bland annat Skatteverket i Stora branschgruppen, ett samarbete mellan branschorganisationer, fack och myndigheter, där organisationerna samarbetar kring gemensam agenda för att mest effektivt kunna påverka politiken.

Både till politiker och myndigheter har Sveriges Åkeriföretag påpekat att det saknas information, mätningar och statistik som korrekt visar hur många utländska företag och lastbilar som finns och verkar här i landet, verkligen beter sig.

Den officiella statistiken inkluderar inte transportarbete som utförs av utländska fordon, och blir därför missvisande. Enligt organisationens bedömning har andelen utländska bilar ökat på svenska vägar.

Svårt för polisen

En egen trafikräkning, som senast utfördes 2012 på E4 utanför Ljungby, visade att 51 procent av de tunga lastbilarna på väg var utlandsregistrerade.

– Vi välkomnar därför Skatteverkets undersökning. Det finns många seriösa åkeriföretag, och de behöver vårt, men framför allt myndigheternas, stöd att motverka fel, brister och fusk. I den dialog vi haft med Skatteverket har vi tagit upp problemen med oseriösa aktörer på den svenska marknaden. Bristen på offentliga registeruppgifter om de utländska företagen, den utländska arbetskraften och utlandsregistrerade fordon försvårar även polisens arbete med att lagföra brott, säger Rickard Gegö, VD Sveriges Åkeriföretag.

– Vi har med initiativet Fair Transport börjat med oss själva. De medlemsföretag som är med i Fair Transport åtar sig ett särskilt ansvar vad gäller trafiksäkerhet, miljötänk och goda arbetsförhållanden. Men det är viktigt att alla led i transportkedjan tar ansvar, från varuägare till mottagande kund.

– För våra medlemmar är det självklart att man ska följa gällande lagar och regler. Effektiva kontroller är avgörande för en fungerande åkerinäring. Därför för vi kontinuerligt dialog med bland annat Transportstyrelsen, Skatteverket och även Trafikpolisen för att komma med förbättringsförslag som ska leda till en sundare transportnäring, förklarar Rickard Gegö.

Missgynnade företag

Likafullt har riktigt stora och uppseendeväckande brister nu alltså uppdagats. Som av en händelse kom det i samma veva kritik mot de nya upphandlingskrav som regeringen tagit fram. Moderaterna sällar sig till Lagrådets kritik vad gäller bland annat bristande överskådlighet.

Moderaterna menar att svenska företag missgynnas i förhållande till de utländska vid upphandlingar. De nya kraven innebär bland annat att myndigheter ska ställa krav motsvarande kollektivavtal när det gäller lön, semesterersättning, arbetstider, försäkringar och tjänstepensioner. Och detta innebär i sin tur att små företag missgynnas.

– Kollektivavtal är mycket vanliga i stora företag, men det är lika vanligt att små företag inte har det. Det finns inget som säger att de inte har rimliga villkor. Det här syftar i praktiken till att utesluta helt seriösa företag som av olika skäl inte använder kollektivavtal, säger moderaternas ekonomiskpolitiske talesperson Ulf Kristersson.

Tre olika fusk

Moderaterna menar att motsvarande krav inte ställs när det gäller andra områden.

– Det är med andra ord diskriminerande mot företag som väljer en annan, men helt laglig, lösning än just kollektivavtal. Jag förstår inte varför det offentliga ska gå in och lägga sig i hur företag och organisationer väljer att organisera detta.

Lagrådets kritik mot vissa skrivningar i kravspecifikationen betecknas som "rätt och slätt obegripliga".

Den granskning som Skatteverket genomför mot svenska åkerier visar främst tre varianter på fusk. Den första är att åkerierna bytt ut sina ordinarie chaufförer till förare från andra länder, men utan att betala sociala avgifter och dra skatt på lönerna.

Den andra varianten är att åkerier anlitat chaufförer sin de anser ha varit egna företagare, men som i själva verket saknat F-skattsedel.

Den tredje varianten är åkerier som anlitat utländska bemanningsföretag men som haft hela sin verksamhet i Sverige.

Manipulerad marknad

Skatteverkets Pia Bergman inte bara redovisar de faktiska förhållandena utan ger sig dessutom på ett försök till förklaring till varför fuskandet skett.

– Allt från ren gnidenhet till att man anser sig tvingade till att pressa ned priserna så pass mycket att man får uppdraget.

Hon drar även slutsatsen att agerandet leder till en ond cirkel där även de som sköter sig tvingas pressa priserna nedåt.

– De här företagen har ju försökt manipulera marknaden genom att fuska.