• Rätt mängd salt sparar liv, pengar, miljön och rostangreppen på bilarna minskar. Kostnaderna för vägunderhåll blir lägre. I grunden handlar det om trafiksäkerhet.

Sensorn läser av rätt mängd salt

Här är sensorn som kan spara vägsalt och bränsle för åtskilliga miljoner. Sannolikt också människoliv. – Den läser av om det är för lite eller det redan ligger tillräckligt mycket salt på vägen, säger Johan Edblad, teknikföretaget Klimator, som nu förfinat tekniken.

Blixthalka tar liv varje vinter, trots att det sprids hundratusentals kilo salt. Nu finns ett system som avslöjar förrädisk halka som är omöjlig att upptäcka visuellt. Metoden ska garantera rätt mängd salt, på rätt plats vid rätt tidpunkt.
När temperaturen ligger runt nollstrecket rullar bilarna med vägsalt ut. Oftast sker det på kvällarna när det finns risk att vätan ska frysa på. Chaufförerna måste gå på känsla eftersom det har saknats ett bra instrument för att mäta hur mycket salt som behöver spridas för att riskerna för halkolyckor ska elimineras.
De cirka 700 väderstationerna som finns utmed många svenska vägar avslöjar inte ett dyft om detta.
Förra året lanserades en teknik som mäter den verkliga halkan på vägbanan. Den har nu förfinats.
– Systemet läser när som helst av när det kommer att frysa i förhållande till hur mycket salt som det redan finns på vägen. Chaufförerna får info om de ska salta eller hoppa över. I dag är det svårt att bedöma, säger Edblad.
150 000 ton salt sprids varje år på svenska vägar. Till en kostnad av cirka två miljarder.


Onödig saltning
– Kan man spara in bara tio procent så är det bra.
I bästa fall kan en hel saltrunda sparas in.
– Det handlar alltså även om stora mängder bränsle.
Den lilla tingesten, ett kylelement, är i metall och cirka tio centimeter i diameter. Det kallas också fryspunktsmätare. Med sådana ska saltningen ske med större träffsäkerhet.
Mätaren sänks ner i hål med en meters mellanrum och täcks med asfalt. Ett sådant projekt startades tillsammans med Svevia på fem platser, mest i Mellansverige, förra vintern. Fryspunkten kan variera på vägen. Därför läggs de i en kvadrat.
En värmekamera övervakade förloppet och skulle ge besked om halkläget. Kameran monterades i Trafikverkets väderstationer. Tester i laboratorium hade visat grönt ljus. Men på plats, i verkligheten, upptäcktes brister i systemet.

Mäter direkt
– Eftersom kamerorna sitter en bit upp i stolpen kom de något för långt från mätstället. Det blev svårigheter att detektera rätt på det avståndet. Vi fick gå tillbaka till ritbordet.
En av de tre ägarna är Torbjörn Gustavsson, som forskar och undervisar vid Göteborgs universitet:
– Vi såg att vi kan göra detta på ett enklare och billigare sätt. Förut bestod systemet av två delar, en som var monterad vid sidan av vägen och en annan i vägen. Vi skippade givaren som fångar värmestrålningen och mäter istället direkt i vägytan. Nu ska vi utföra fler tester i tuff miljö, så att vi kan dokumentera att den klarar trafik, salt, vatten och att den är tillräckligt noggrann i mätningen. Vi siktar vi på en försäljning nästa vinter.
En annan aspekt är att onödigt saltande skadar vegetationen.
– Naturen tar skada och där det saltas kraftigt är det mycket brunväxt. Miljövinsten hamnar förstås också på pluskontot. Och rätt mängd salt innebär en vinst också för trafiksäkerheten.
En ny prototyp kommer att testas i Göteborgstrakten där Klimator håller till, och i Tjeckien.
– Vi har mycket teknik-kunskap i företaget, mindre kunskap med tillverkning. Hårdvaran hjälper ett tjeckiskt företag till med. De har intressen i branschen och en teststation där nere.

Hjälp från Tjeckien
Vädermässigt är Tjeckien likt Sverige.
– De har minst lika mycket vinter som vi. Tjeckerna satsar mycket på ny teknik på vinterdriften, mer än Sverige. För 20 år sedan låg de vansinnigt långt efter. Nu är de väldigt framstående och har i varje fall kommit ikapp, kanske förbi.
Sex personer arbetar på Klimator som är tätt knutet till Göteborgs Universitet och den teknikforskning som görs där.
– Vi är ett litet företag, jobbar med långa projekt och miljonerna rinner snabbt i väg.
Intäkterna består mest av innovationspengar och bidrag från Trafikverket.