• Mycket ska byggas. Enorma massor måste tas omhand. Joakim Claesson och Fredrik Karlander har en idé till lösning. Foto: Clas-Göran Sandblom
  • Det kommer att bli tuffare krav i fortsättningen. Schaktmassor ska enligt EU-beslut tas omhand och återvinnas inom fem år. Foto: Clas-Göran Sandblom.
  • I princip alla massor som flyttas ska behandlas. Foto: Clas-Göran Sandblom.

Schakta i backarna

Massor av miljöregler att följa för seriöst företag

Stora projekt inom byggsektorn i Mellansverige får åkarna att gnugga händerna. Men det är inte säkert att guld och gröna skogar väntar. Det kommer att ställas stora krav på hur schaktmassorna ska hanteras. Och var de ska läggas. – Kraven på återvinning kommer att skärpas väsentligt, säger Joakim Claesson, vd för Kungsbackabaserade Massoptimering Sverige. Han tror att skärpningen kommer att resultera i en smartare logistik.

Egentligen måste all flyttning av schaktmassor redan i dag anmälas till respektive kommun, eller länsstyrelse, som ska säga ja eller nej. Krångligt och tidsödande. Myndigheterna är restriktiva med att ge tillstånd.

Det är olagligt att köra iväg massorna, som kan innehålla metaller och gifter.

– Om man så tar upp en skopa jord så blir det med automatik avfall. Men det kan vara ett jättebra byggnadsmaterial, säger Claesson.

Kräver svart på vitt

Dagens deponier överfylls. Mängderna och vad som ligger i massorna är svårt att kontrollera. Ingen bryr sig tillräckligt.

– I dag kan lastbilar transportera massor i tio, femton mil för att köra tomma tillbaka. Inget bra betyg för vår bransch. Chaufförerna ska istället få chans att ta med återvunnet, förädlat material. Och i framtiden behöver de sannolikt inte att behöva köra så långt.

Från 2020 blir det skapt läge. Ett EU-direktiv kräver att 70 procent av icke farliga schaktmassor från all bygg- och rivningsavfall ska återvinnas. Ansvariga måste kunna verifiera vad det innehåller.

Joakim:

– Vi måste sätta fart redan nu om vi ska nå dit. Vi har långt kvar och måste vakna. Man når bättre dynamik i större entreprenader. Danmark, Holland och Belgien ligger före oss.

I Göteborg är stora projekt igång. Omdiskuterade Västlänken är på gång. En järnvägstunnel i Varberg, höghastighetsbana Göteborg-Jönköping och Linköping-Södertälje, utbyggnad av Visby hamn, flytt av hamn i Norrköping, förbifart Stockholm och dubbelspår Uppsala-Gävle är några av projekt som finansierats.

För att inte tala om allt annat som kommer att byggas inom Nordiska triangeln mellan Oslo, Stockholm och Köpenhamn.

– Ökningen av de massor som måste bearbetas, kategoriseras, hanteras och användas på rätt sätt blir enormt stor. Redan i dag har vi problem att ta hand av sådana massor.

Mindre tomkörning

Åkeribranschen har länge sett fram mot en närmast explosionsartad utveckling av antalet transporter. Med kraftigt ökade miljökrav kommer den bilden att troligen att ändras.

Massorna - asfalt, tegel, grus, stubbar och allt vad det är - kan återvinnas och bli utmärkt byggmaterial.

– Fyllnadsmaterial kan ofta ha bättre egenskaper än traditionellt material. Man kan bygga skolor, anlägga parkeringsytor, buller- och översvämningsvalla, säger Claesson.

Tryggare beslutsfattare

Massoptimering har hittat en modell för att visa mängden, exakt vad som finns i massorna, att de inte är förorenade. Och om allt läggs inom området. Istället för att plocka fram ett tråkigt excel-ark med oändligt mycket siffror, som snarare förvirrar, så skannas området av och kan presenteras på ett lätt tillgängligt sätt i datorn.

Som en kroppsröntgen verkar det.

Fredrik Karlander:

– Att ha kontroll ska ge beslutsfattarna trygghet om exakt volym, så att de som tippar håller sig inom området och att det inte läggs ut förorenade massor. Vi vill hjälpa kommunerna att våga ta bra beslut.

Massoptimering ska sortera och återvinna schaktmassor.

– Vi har en modell för hur det ska ske, säger Karlander, som inte vill går närmare in på detaljer.

Massoptimering ingår i Karlander Förvaltning AB.