• Thorbjörn Westman och Leif Nilsson från Sveaskog höll föredrag om kapsprickor och bränsleförbrukning.
  • Harry Sörell bjöd på traditionell skogsmat i form av kolbullar.
  • Intresset var stort när Peter Sörell beskrev alla fördelarna med hans sågenhet.
  • Mats Nybergs aggressivt slipade sågkedjor är en viktig komponent i konceptet.
  • Dragare?
  • Sågenheten fick visa vad den gick för i praktiskt arbete.
  • Sågenheten fick visa vad den gick för i praktiskt arbete.

Sågenhet lyft för skogsnäringen

Hälsingeinnovation kan lyfta lönsamheten i skogsbranschen. Ny sågenhet ger minskade bränslekostnader och mindre kapsprickor vid avverkning.

I början av december bjöd Sveaskog in till en skogsdag i trakterna av Mysingsborg, cirka tre mil väster om Färila i Ljusdals kommun. Ämnet för dagen var kapsprickor och driftsekonomi i samband med skogsavverkning. Ett 40-tal intresserade skogsmänniskor hade letat ut sig till skogen för en intressant dag med många aha-upplevelser.

Dyrt för skogsindustrin

Kapsprickor är en kostsam företeelse i skogsindustrin och det är mycket timmer som blir flis och spån istället för lönsammare trävaror. Med tanke på att ett modernt sågverk kan hantera två miljoner bitar eller mer per år så finns det mycket pengar att spara om antalet sågsprickor kan minskas om man slipper kapa bort skadade ändar.

JPS Teknik i Färila har något stort på gång med en ny sågenhet som ser mycket lovande ut.

Företaget har de tre senaste åren arbetat med att utveckla en sågenhet till de moderna skogsskördare som används i skogsavverkningen. Tre andra hälsingeföretag har varit inblandade i utvecklingen av den nya produkten. Iggesund forest i Strömsbruk har tillverkat sågsvärden. Motorn som driver sågen har Sunfab i Hudiksvall tagit fram och sågen är monterad av ännu ett hälsingeföretag, Eco Log i Söderhamn, som gör skogsmaskiner.

Oväntade effekter

Sågenheten är driven av en hydraulisk motor och ursprungsidén var att sänka varvtalet till hälften jämfört med en traditionell såg för att minska slitaget på motorerna. Med denna förändring kom effekter som ingen hade räknat med. Kapsprickorna blev färre och det gick åt mycket mindre bränsle eftersom maskinen går mycket lättare. Maskinen drar fyra till sex liter mindre diesel per timme på en slutavverkning – en skillnad som handlar om vinna eller försvinna för många skogsentreprenörer. Kapaciteten har ökat med ungefär 40 procent uppger JPS teknik.

Under Sveaskogs utvärdering testades emellertid bara skillnaden i mängden kapsprickor. Två maskiner med den nya sågenheten och en med traditionell, sågade ned 30 träd vardera och sedan mätte Sveaskogs representanter sprickorna i timret. Den nya sågenheten gav nio procent kapsprickor jämfört med den gamla som gav 23 procent.

Största nyheten på 20 år

På plats för att se demonstrationen fanns representanter för den svenska filialen till det finska företaget Sampo Rosenlew. På deras skogsmaskiner sitter aggregat från företaget Kesla, där den nya sågenheten kan användas. I en konservativ skogsvärld var de imponerade på vad som presenterades och lite grand förvånade att det inte kommit tidigare. Den här förändringen kan vara något riktigt stort menade de och andra, den största på 20 år.

Mats Nyberg från Ljusdals sliptjänst har engagerat sig i den nya sågenheten och berättade för besökarna att den har en stark motor som gör att kedjan kan slipas mera aggressivt.

Med mera kraft i motorn kan man ha en kedja som tar för sig mer. Det är viktigt att såga på så kort tid som möjligt innan stocken börjar brytas. Då får man ett bättre virkesutbyte.

Det finns fortfarande en hel del att göra när det gäller kedjornas utformning och någon tyckte det var synd att det inte finns svenska tillverkare av sågkedjor för att optimera sågkedjan ännu mer. Det finns mycket att hämta när det gäller spånluckor och tandantal vid olika förutsättningar.

Testas i flera länder

I dagsläget är det 40 maskiner som går med den här sågen. Den testas i Sverige, Finland, Tyskland, Österrike och Holland och det ser väldigt bra ut.

Lanseringen av produkten startade i somras då den bland annat visades upp på Skogselmia och Mittia i Ljusdal samt på skogsmässor utomlands i Finland och Schweiz. Intresset har varit stort.

Det tål att upprepas; hälsingeföretagen är något stort på gång, om de lyckas, ett lyft för såväl entreprenörer, sågverk och inte minst miljön.