• Jorma Rousu visar det rejäla borrhuvudet på augerborren som roteras så att materialet som borras lös forslas bakåt för uppsamling.
  • KT-Tuentas lastbil behöver bogsering upp från ravinen när vägförhållandena är för branta och lösa.
  • Borriggen är monterad för såväl pilotborrning som förberedd för augerborren.
  • Exempel på behov av utrymme vid stor hammarborrning där flera borrningar sker i samma borrgrop. Bild RiggTech.
  • Hammarborrning är egentligen den metod som är vårt flaggskepp, här vid en infart med bergmaterial, säger Jorma Rousu. Bild RiggTech.
  • Utrustningen för augerborren etableras i Pengfors, där borrningen ska ske drygt 20 meter under själva vägbanan.
  • Jorma Rousu projektleder alla borruppdrag för Riggtech i norra Sverige. Det handlar om allt från borrning under vägar till under älvar och sjöar.
  • Ravinen i Pengfors har varit Kim Jacobssons arbetsområde i flera veckor då han har schaktat och späntat för att förbereda plats för RiggTech.
  • Långhålsborrning med precision genom berghäll, som därefter förstoras allt eftersom till önskad dimension. Bild RiggTech.
  • Lastbilen behöver komma nära borrplatsen för att kunna lyfta ner riggen. Sedan visar det sig att den inte tar sig upp för egen maskin så transportvägen är för lös.
  • Rören för augerborren kräver extra uppläggningsplats vid förarbete och lastning.
  • De 12 meter långa rören behöver kapas till hälften och putsas före borrningen. Väl på plats vid riggen svetsas de på augerborren allt eftersom den kommer längre in i marken.
  • Umeå Lasts CAT är redo att hjälpa till med besvärliga lyft i ravinen.

RiggTech tar sig genom de flesta hinder

Kräver ofta stort mått av problemlösning

Augerborren skruvar sig in under vägbanan

När borrföretaget RiggTech jobbar är graden av problemlösning ofta stor. Uppdragsgivarna vet inte alltid hur markförutsättningen ser ut, vilket innebär att valet av borrmetod måste ändras. I Pengfors tog uppdraget abrupt slut när det visade sig att den gammal stenkistan kunde förnyas och användas. – Vi är vana att hitta överraskningar i backen, säger Jorma Rousu på RiggTech.

Riggtech har sitt säte i Ljusdal men finns representerat över hela landet. I norra landsändan är Jorma Rousu projektledare och fick i höstas uppdraget att borra och installera en ny vägtrumma i botten av en ravin i Pengfors, Vännäs. GenomTrafikverkets ansvar vann Skanska upphandlingen och gav borruppdraget till RiggTech.

– Vi ska borra ett 60 meter långt hål under vägbanan för att kunna ersätta den gamla cementtrumman som börjat vittra sönder mot en ny, berättar Jorma Rousu.

RiggTech arbetar med alla schaktfria metoder som exempelvis hammarborrning, horisontell rördrivning och styrd borrning. I det här fallet har Trafikverket valt augerborrning, en skruvmetod som är snabb, billig och främst används när marken är mjuk och lättbearbetad.

Augerborrning innebär att en spiralformad skruvborr roteras och pressas framåt inuti ett skyddsrör. Samtidigt som borrhuvudet rör sig framåt skruvas materialet som borrats loss bakåt i röret.

– Det kan vara svårt med metodvalet, men auger är ju den absolut mest skonsamma för miljön. Den funkar bäst på sand och lera. Jag har försökt sondera terrängen som ju ser bra ut, men det är svårt att veta vad som finns under vägkroppen, menar Jorma.

Inför borrstarten har en hel del förarbete krävts vid vägbanan som passerar ravinen strax bortanför Vännäs ridanläggning. Väg 611 går ner i en svacka och svänger strax därefter vid stigningen. Först krävdes en hel del slyröjning och sedan har Kim Jacobsson från Mark och Grund tillbringat drygt en veckas jobb i Umeå Lasts Cat 324 för att schakta upp ett tillräckligt stort arbetsområde för borriggen, samt gjort en bädd för vattengången.

Inga stora trafikstörningar

Problemet i ravinen har varit att det rinner ner ganska mycket vatten från åkermarken ovanför. Ibland har det till och med bildats isproppar i den gamla trumman så att vattnet stigit över vägbanan.

– Den gamla trumman är i betong förutom i mitten där den är i sten och därför har vissa delar rasat så att det ibland tydligen har uppstått slukhål på vägbanan, berättar Kim Jacobsson.

– Det innebär ofta stora restriktioner kring vägar och krävs speciella förhållanden för att få gräva av en vägbana. Fördelen med alla schaktfria borrmetoder är att trafiken nästan inte alls störs, säger Jorma.

Det är ett gäng finska killar från KT-Tuenta, en underentreprenör åt RiggTech, som är på plats för att montera riggen på botten av ravinen.

– Vi har ju ett begränsat arbetsområde och måste egentligen ha gott om plats. Det är ju inte alldeles enkelt att komma ner hit, 20 meter under vägbanan. Arbetet blir ganska svårt när vi jobbar på sånt här djup. Det här är extrema förhållanden så vi måste ta lite maskinhjälp, säger Jorma innan han tolkar för manskapet som behöver få draghjälp av grävaren för att få upp lastbilen från ravinen.

Lastbilen används till att transportera hit borrdelarna, men det visar sig att den nylagda transportvägen är för lös för att bilen ska ta sig upp för egen maskin. Varje rörsektion är sex meter och väger 2-2,5 ton. Rören tillverkas hos SSAB och är egentligen dubbelt så långa, men måste kapas på uppläggningsplatsen för att få plats vid ravinen. De är 12,5 millimeter tjocka och har en väldigt lång livslängd, enligt Jorma.

Först en pilotborrning

– Vi kommer att svetsa på rören eftersom när borren rör sig inåt. Det är ofta lite svårt för entreprenörerna att förstå vilket utrymme vi egentligen behöver vid de här stora håltagningarna, både för att förbereda rören och på platsen för själva borriggen och utrustningen, menar Jorma.

Det borrkax - sandmaterial - som kommer ut med augerborren, forslas upp med hjälp av baljor. Jormas beräkning på 60-metershålet i Pengfors är att det blir en halv kubik material per borrad meter - totalt 25 kubikmeter sand som ska forslas ut.

Samtidigt som jobbet i Vännäs och ett liknande trumbyte några mil längre norrut i Granö, bedriver RiggTech en AT-borrning i Lycksele där man jobbar med Backbone North, det stora IT-projektet där en extra fiberkabel läggs i inlandet för att underlätta fler etableringar likt Facebooks i Luleå. RiggTechs roll där handlar om att borra en 130 meter lång kanal för fibern under Öreälven.

– Jag har också ett gäng i Kalix som hammarborrar för belysningskablar under E4:an, berättar Jorma.

För arbetet i Pengfors handlar det först om att göra en pilotborrning. Borrhålet tolererar inga stora differenser.

– Eftersom borren är lite svårstyrd skickar vi först in en pilot på 150 millimeter med kamera som går väldigt exakt. Vi ska ha en lutning på 1,64 centimeter per meter över de här sextio metrarna. Dock lägger vi borrlinjen på 1,5 centimeter för att borren gärna viktar lite neråt. Det är bra att ha marginal om det dippar. Därefter sätter vi in augerborren - om vi inte hittar några överraskningar i backen förstås, skrattar han.

Körde in i sten

Fast det var precis vad som hände. När borriggen var på plats och pilotborrningen tagit sig en bit in så började teamet köra med augerborren.

– Den tog sig cirka fem meter in innan den körde rätt in i sten, troligen ett större stenblock, berättar Jorma.

Teamet avbröt arbetet medan man avvaktade en ny geoteknisk undersökning av Trafikverket. Inför det schaktades ytterligare massor bort så man kom fram till den gamla stommen av vägen - ett trädäck byggt av enorma stockar som låg under en rustbädd av stenblock. Det skulle krävas en hammarborrning för att komma igenom, men även att höja dikesbottnen och lyfta hela ravinen, anser Jorma.

– Så här är det med gamla konstruktioner, man vet aldrig vad som finns där under. Dom här gamla stenmurarna är ofta fantastiskt byggda för hand. Men nu är det Trafikverket som har bollen, säger Jorma Rousu, som redan är på väg för att se över nästa jobb i norra landsändan.

En koll med Skanskas projektledare visar att den gamla trumman inte var så dålig som man trott.

– Nej det var mycket rejält gjort, så nu förlänger vi den med stålrör, säger Ulf Olsson.