• Leif Andersson och Lisbeth Johansson ser det som nödvändigt att allmänhetens förståelse för skogsbruket ökar. ”Dagens attityder gör det ofta svårt att föra en diskussion”, säger de. I bakgrunden ses företagets kontor och verkstad.
  • Lisbeth Johansson har arbetat i företaget sedan 1999 och ser till att det är ordning på dokumentation, redovisning och all annan administration.
  • ”Det här är nog vår bästa investering. Den har varit en riktig trotjänare”, säger Leif om skördaren Timberjack 1070 D som nu ska hitta ny ägare.
  • Rejmyre Skogsmaskiner AB har tre skördare och två skotare. Här är gallringsskördaren, en uppdaterad version av 1070-skördaren från John Deere, i arbete.
  • Skiftbyte. Leif Andersson tar över efter Lars-Göran Eloff.
  • Lars-Göran Eloff har jobbat i företaget i 17 år och stortrivs i skogen. ”Det är ett intresse och man blir aldrig fullärd. Däri ligger en viktig del av tjusningen, plus att man skapar något för framtiden”, säger han.
  • Ensamt i skogen? Nej, inte alltid. Fast älgens möte med skördaren blev kortvarigt.
  • ”Det är svårt att upphäva tyngdlagen. Ett mer realistiskt sätt att minska spårbildningen är att i möjligaste mån utföra arbetet då förutsättningarna är som bäst. Sådan flexibilitet underlättas av framförhållning i uppdragsgivarnas planering”, säger Leif Andersson.

Rejmyre Skogmaskiner vill öka förståelsen hos allmänheten

”Värdefullt köra när förutsättningarna är som bäst”

Traktdirektiven är oftast bra, men framförhållningen kan som regel vara bättre, tycker Leif Andersson och Lisbeth Johansson som driver Rejmyre Skogsmaskiner AB i Östergötland. Ett annat önskemål är att allmänhetens får större förståelse för skogsbruket. – Det är många som har synpunkter, men kunskaperna brister. Här har vi alla en utmaning och ett ansvar, både skogsindustri, skogsägare, entreprenörer och våra olika organisationer.

Leif Andersson och Lisbeth Johansson märker att gemene man ofta lever långt från skogsbruket. Det är numera en väl spridd uppfattning att skogsmaskiner bara förstör.

– Man ser inte skogsbrukets betydelse, varken på kort eller lång sikt. Skogens stora betydelse för vår bytesbalans och vårt välstånd har man oftast ingen aning om. Allmänheten behöver inte vara experter på skogsbruk, men det underlättar för både dem själv och oss i näringen om de åtminstone har en insikt om sambanden, säger Lisbeth.

– Förstår man att det behövs ett skogsbruk kan man också förstå att det också behövs maskiner och timmerbilarna, inklusive maskinförare och chaufförer. Då kanske man inte parkerar sin egen bil så att den står i vägen, tillägger Leif.

Värdefulla skogsdagar

Lisbeth och Leif vet inte riktigt hur det ska gå till att förbättra allmänhetens kunskaper om skog och skogsbruk. Det handlar säkert om en rad olika aktiviteter, konstaterar de.

– Att bjuda in till skogsdagar är ett utmärkt initiativ, säger de och ger en eloge till Södra, som återkommande arrangerar sådana.

Det vore mycket vunnet, tycker Leif och Lisbeth, om fler förstår att skogar inte är statiska. Förutsättningarna förändras vid skötselåtgärder, men också om inget görs.

– Det handlar ju om skogarnas olika stadier och om markernas förutsättningar. Svamp- och bärställen flyttar på sig. Självklart förändras förhållandena när det görs en avverkning, men det är mer än så som påverkar och nya skogar kommer att ge nya möjligheter. Ju fler som förstår detta och som känner till skogens betydelse för hela samhället, desto bättre. Det kan även påverka näringens attraktionskraft, säger de.

Motverkar spårbildning

Att slippa bli betraktad som någon som förstör ligger således högt på Leif och Lisbeths önskelista. På samma lista ryms en framförhållning som ger förutsättningar att göra riktigt bra jobb.

– En del objekt är extra känsliga när det är blött i markerna och mår därför bäst av att vänta tills det torkar upp eller blir tjäle. Det underlättar körningen och minskar risken för spårbildning. Alla tjänar på att arbetet utförs när förutsättningarna är som bäst. Därför vore det bra om vi hade bättre möjlighet att skjuta på en del objekt utan att det behöver lysa rött i planeringsprogrammen hos uppdragsgivarna.

Underentreprenörer

Leif har varit skogsentreprenör sedan 1978, först tillsammans med två sysslingar. Det ursprungliga handelsbolaget övergick 1984 till aktiebolag. Rejmyre Skogsmaskiner AB bildades 1999 och drivs av Leif och Lisbeth. Företaget har tre skördare och två skotare, därtill två skotare via underentreprenörer. Inräknat Leif och Lisbeth sysselsätter företaget åtta personer, plus tre personer via underentreprenörerna.

Två av skördarna kommer från John Deere. Det är gallringsskördaren 1070E IT4 och den större skördaren 1270E IT4. Tredje skördaren är en Rottne H8, som används till klengallringar. Till den största skördaren har företaget dubbel uppsättning av vipparmar och aggregat, så att den kan användas till allt från klengallring till slutavverkning.

– Det tar två personer ungefär en halv dag att byta vipparm i fält, så det fungerar bra, säger Leif, som tycker det är viktigt att använda rätt utrustning i rätt skog.

Skotarna är av modellerna F12 och F13 från Rottne. I verkstaden står förresten ytterligare en maskin – en äldre 1070-skördare som nu är till salu.

Verksamhetsområdet är främst Finspångs och Norrköpings kommuner, med utstickare till Motala kommun. På kundsidan dominerar Södra, men företaget har även uppdrag från Sydved, Östskog och privata skogsägare – både små och stora.

Under sina år i branschen har Leif fått följa den omfattande mekaniseringen på väldigt nära håll, från de första processorerna och framåt.

– Det är en förmån att få kombinera yrket med intresset för både teknik och natur, säger Leif, som i tidigare ägarkonstellationen även gjort en del egna konstruktioner tillsammans med dåvarande kompanjonen Jan-Olof Göransson.

Vad kännetecknar en bra dag på jobbet?

– Att alla är friska, maskinerna är igång och att all dokumentation är på plats. Helt enkelt när allt bara flyter på, säger Lisbeth.

– Att allt fungerar och solen skiner, tillägger Leif.

Lisbeth tycker att det finns både för- och nackdelar med att arbeta i ett eget företag.

– Man släpper aldrig jobbet, men samtidigt är det väldigt utvecklande och flexibelt. Det är oftast enkelt att byta tid med sig själv.

Leif uppskattar teknikinnehållet och att få jobba ute i skogen.

– Det är inte alltid enkelt att vara både chef och kompis, men vi försöker alla köra med öppna kort och vill att alla är delaktiga vid investeringar och andra beslut, säger Leif.

Vad blir nästa större investering?

– De båda John Deere-skördarna är bara drygt ett år gamla, så det handlar nog snarare om att byta ut den mindre skördaren Rottne H8. Investeringen i den stora skördaren var förresten ett lätt beslut, då vår förra 1270 förstördes av en brand. Försäkringsbolaget agerade både snabbt och smidigt, så vi hade snart den nya maskinen på plats, berättar Leif.

Utmaning att rekrytera

Leif och Lisbeth gläds över att företaget har bra medarbetare.

– Det är inte lätt att rekrytera. Att annonsera känns meningslöst. Rekryteringarna som vi har gjort har nästan uteslutande handlat om kontakter, säger Lisbeth.

Leif och Lisbeth är övertygade om att branschen skulle må bra med ett ökat inslag av lärlingsutbildning varvad med vanlig skolgång.

– Det är säkert ett bra sätt att lära sig både yrket och hur det fungerar i arbetslivet. Dessutom vore det utmärkt om det kunde finnas sådan lönsamhet att vi skogsentreprenörer kan behålla någon överårig maskin. En sådan skulle kunna användas av en lärling och gå vid sidan av en ordinarie resurs.

– Yrkets attraktionskraft är ju en förutsättning för att vi ska kunna hålla våra företag igång och är i förlängningen en fråga för hela näringen, fastslår Leif och Lisbeth.