• – Det är orimligt att svenska åkerier ska betala för dem som inte vill göra rätt för sig, tycker Åsa Mikiasson och Ola Lönn.
  • – Alla seriösa har försäkringar och alla papper i ordning, medan oseriösa gör allt för att åka snålskjuts, säger Ola Lönn, bärgare i Järpen.
  • Jodå, visst var det en Skoda Octavia som drog trailern. Åtminstone enligt nummerplåten. Trailern saknade registreringsnummer.

Oseriöst nyttjande av garanti

Svenska fordonsägare får betala när utländska ekipage smiter

I stora delar av landet garanteras bärgningsföretag betalning, förutsatt att uppdragen begärts via larmcentral av antingen polis, Räddningstjänsten eller Trafikverket. Betalningen garanteras av Trafikförsäkringsföreningen, som i sin tur driver in fordran från bilens försäkringsbolag eller ägare. Det underlättar för bärgningsföretagen, som trots påminnelser inte får betalt. Samtidigt innebär det att svenska fordonsägare, via sina försäkringsbolag, får betala när utländska åkerier inte gör rätt för sig.

Ola Lönn och Åsa Mikiasson, åkare och bärgare i Järpen, kan själva vara hjälpta av betalningsgarantin, men är ändå kritiska till systemet.

– Om en oseriös utländsk åkare vägrar betala får svenska försäkringstagare stå för notan. Det är absurt och slår mot en redan pressad näring. Istället bör det vara upp till varje bärgningsföretag att säkra sina pengar, säger Ola Lönn.

– Det kan bli en del extra jobb, men det finns alltid pengar någonstans – hos åkeriet, bilägaren eller den som har godset. Ibland kan vi behöva se fraktsedlarna, som ger svar på vad det är för speditör, vem godset kommer ifrån och vart det är på väg. Det ligger ju i allas intresse att bilen får hjälp och kan rulla vidare, säger Åsa Mikiasson.

Enligt de båda är det just utländska ekipage som ger störst risk för att inte få betalt. Bärgning av svenska bilar blir som regel en affär direkt med respektive försäkringsbolag, såvida fordonen är försäkrade, förstås.

Varierande betalningsvilja

Ola Lönn och Åsa Mikiasson understryker att merparten av chaufförerna och åkerierna vill göra rätt för sig. Många har kort med sig och betalar direkt på platsen.

– Så borde alla ha det. Om det fanns krav på detta skulle åkerier och speditörer agera därefter, säger Åsa.

Men en del vill uppenbarligen inte betala. ”No money” och ”the police” är ofta återkommande repliker från pressade chaufförer av låglönefrakter.

– De är väl informerade om vad de ska säga när de behöver hjälp. Ett oseriöst åkeri ger förstås instruktionen att inte betala.

Ola Lönn och Åsa Mikiasson tycker synd om chaufförerna som kör under sådana förutsättningar.

– Många är piskade av sina uppdragsgivare. Fast oftast blir vi trevligt bemötta och vi försöker göra det bästa av varje situation, säger Åsa.

I värsta fall är har bilarna falska skyltar – eller inga skyltar alls. En del har varken företag, adress eller försäkringsbolag att hänvisa till. Om betalningen inte säkras direkt blir det en omöjlig uppgift, säger Ola Lönn.

Fräckt och olagligt

Förra sommaren skulle Ola bärga en Scania 124 med tillhörande trailer. Dragbilen visade sig vara registrerad som en Skoda Octavia. Trailern saknade registreringsnummer. Lasten bestod av ett hus. Åsa lyckades spåra husleverantören, som fick åkeriet att betala för bärgningen. Därefter följde också ett par veckor med trakasserier, där åkeriet tog till hot för att få tillbaka pengarna.

– Jag svarade att jag bifogat alla handlingar de behöver och så tackade jag för samarbetet, berättar Åsa Mikiasson.

Att rulla med ett sådant ekipage på svenska vägar och därtill få bärgning på de svenska åkeriernas bekostnad är helt orimligt, tycker Ola och Åsa.

Ola och Åsa är övertygade om att det finns oseriösa åkerier som kommer att utnyttja systemet. Faran är också, menar de, att bärgare inte bemödar sig mer än nödvändigt för att verkligen få betalt – pengarna kommer ju ändå.

– Vi förstår viljan att snabbt skapa fri och säker väg, men den ambitionen ska inte kunna missbrukas av oseriösa åkerier. Det går att säkra både trafiksituation och betalning, säger Ola.

Saknar statistik

Bengt Ek, jurist på Trafikförsäkringsföreningen, har inga offentliga uppgifter om antalet bärgningar av svenska oförsäkrade respektive utländska fordon som förblir obetalda.

– Den totala summan varierar från år till år. Det handlar om ett sexsiffrigt belopp, men inte sjusiffrigt, säger han.

Enligt Bengt Ek finns det ännu inga tecken på att systemet missbrukas.

– Hittills har vi inte sett några sådana tendenser, men kan inte utesluta att det sker i enstaka fall. Vi är medvetna om att risken finns och håller ögonen på det, säger han.

Krav att uppfylla

– Betalningsgarantin gäller endast bärgningar beställda via larmcentral. En förutsättning är att fordonet utgör ett påtagligt trafikhinder eller att det finns risk för skada. För oförsäkrade respektive utländska fordon gäller betalningsgarantin endast till närmaste lämpliga uppställningsplats – eller till verkstad, om det är närmare dit.

– Vi tycker att det i huvudsak fungerar bra. Kostnaden ska vägas mot fördelarna. Försäkringsbolagen får använda bärgningsbolagen som de har avtal med, vilket i sin tur gynnar försäkringsbolagens kunder, tillägger Bengt Ek.

Är fordonet oförsäkrat eller utländskt ska bärgningsföretaget i första hand kräva betalning av fordonets ägare. Om betalningen uteblir, trots påminnelser, tar Trafikförsäkringsföreningen över och försöker driva in fordran. Systemet infördes först med polismyndigheten i Skåne-Blekinge och har sedan spridit sig över landet. Polismyndigheternas länskommunikationscentraler beställer bärgningarna med hjälp av SOS International.

Enkel rutin

– Syftet är att säkra en snabb och enkel rutin för beställning av bärgning, där insatserna görs av företag som försäkringsbolagen har avtal med och där försäkringstagarna får rätt service. Samtidigt ska bärgarna kunna känna sig säkra på att få betalt.

– Ytterst är det försäkringsbolagen som betalar och det ligger i deras intresse att både bärgning och verkstadsarbeten utförs av aktörer som bolagen har avtal med. Kostnaderna för betalningsgarantin måste vägas mot vinsterna, säger Bengt Ek, som också framhåller att de utländska och oförsäkrade fordonen står för en väldigt liten del av alla bärgningar som beställs av polismyndigheterna. Den absoluta merparten gäller bärgning av svenska fordon som är försäkrade. Av den lilla andel som TFF betalar gäller ungefär en tredjedel oförsäkrade svenska fordon. De utländska fordonen (både personbilar och långtradare) utgör återstoden.

Känns som ett hån

Ola Lönn och Åsa Mikiasson tycker att varje svensk krona som går till bärgning av utländska ekipage är ett misslyckande och känns som ett hån mot den redan pressade svenska åkerinäringen.

– Konkurrensen är ju som mest osund just från de oseriösa aktörerna, fastslår de.

 

Fakta AB Olas Rep & Bärgning

Järpen, Jämtland.

Drivs av Ola Lönn och Åsa Mikiasson.

Verksamheter: Bärgning, ansluten till Viking. Verkstad, inklusive hydraul- och dieselservice. Entreprenadverksamhet.

Fordon: Ford 550 för bärgning av lättare fordon. DAF 95 tungbild med bom, 30-tons dragwinch, 12-tons flak- och frontwinchar. Dodge 3500 med släp för transporter.

Antal anställda: 3