• Enligt Jonas Torbiörnson blir det billigare att ta ett omtag och återställa den egna skogsmarken än att köpa ny: ”Om tillväxten kan fördubblas, så blir ju arealen på ett sätt dubbelt så stor.”
  • Jonas Torbiörnson är en otålig skogsbonde som vill ha bra tillväxt. Nu tar han till ett unikt grepp. Han gräver upp alla stubbar, sår spannmål för att sedan plantera gran. Foto: Clas-Göran Sandblom
  • – Här ska jag odla höstraps, säger Jonas Torbiörnson, och pekar på ett område som stubbrensats med grävmaskin. Han lovar att ha Sveriges bästa tillväxt. Här blir inte max utan övermax. Foto: Clas-Göran Sandblom

Lika drastiskt som unikt

Först raps och havre, sen blir det gran igen

Jonas Torbiörnson i Dagsås utanför Varberg har tagit till en drastisk metod. Han gräver upp 6 000 stubbar från en avverkning 2009. Därefter ska han odla raps och havre. Och om fyra år ska han plantera gran igen. – Ingen annan har gjort så här tidigare, säger 57-åringen.

Avverkningen för fyra år sedan fick branschfolk att tappa hakan. Jonas kunde stolt visa upp att han lyckats bättre än de allra flesta.

– Det var en av de bästa avverkningarna i Sverige. Jag producerade dubbelt så mycket virke mot vad som kan förväntas. Det gjorde jag under två tredjedelar av normal omloppstid.

Skogsfolk och massmedia var där.

– Det var så mycket folk att jag inte hann med att övervaka avverkningen i början.

De följande åren återplanterade Jonas lärk och douglas på området. Men det blev ingen fart på tillväxten.

Marken packades

Jonas Torbiörnson anser att det beror på att skogsmaskinerna hade gått för hårt åt jorden under avverkningen och att markpackning hämmat återväxten av sitkan.

– Att lasta en skogsmaskin med gran är en sak. Att lasta samma vagn med lika många stockar sitka, som är tyngre, är något helt annan.

Att stubb-bryta och återföra skog till åkermark förekommer ibland. Men Jonas kommer alltså att gå ett steg längre. Nu ska han kalka och gödsla och sedan så raps och havre.

2016 eller året därpå ska han på nytt plantera gran på samma yta. En unik markrestaurering i flera steg.

Det han gjort i sommar är ett jättejobb. Stubbarna har grävts upp och delats. De har fått torka på fältet i en stor täckt hög. Jord och sten har sorterats bort i en trumma. Efter några månader blir det ren flis i en långsamtgående tugg.

– Det blir kanske 2 500 kubik flis, säger han.

Torbiörnson säger att skotare och skördare körde kors och tvär över området.

– De borde ha kört de tunga lassen på ett 30 centimeter tjockt lager granris, inte direkt på backen. Toppar och grenar hade gjort större nytta på marken. Regnen förvärrade saken.

Låga löner

– Bakaxlarna belastades med 23 ton. Maskinerna har visserligen GPS men de som kör struntar i att använda utrustning. De har så dåligt betalt och har inte råd att göra ett bra jobb. De måste tänka på sin ekonomi. Det är förståeligt.

Jonas Torbiörnsons tidigare framgångar beror enligt honom på hans kunskap och engagemang.

– Min pappa lärde mig en del. Jag är lantmästare och har lång skoglig erfarenhet. Jag tillhör de få som avverkat den skog jag själv var med och satte för 46 år sen. Jag är påläst och kan praktiskt visa att det gick snett, det kan inte Södra göra.

Torbiörnsons kvällslektyr är försöksrapporter.

– Jag läser allt från Skogsforsk och från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, för att se hur en forskare tänker. Sedan gör jag tvärtom eftersom det passar bättre här.

Har forskarna fel?

– Ja, just här men på andra ställen i Sverige kan de ha rätt. Halland har Sveriges högsta tillväxt.

Riset betalar en del

Hur mycket markrestaureringen, den dubbla omställningen, kommer att kosta vet han inte.

– Att gräva upp stubbarna går kanske jämt upp med vad jag får för flisningen. Stubbarna är rena från jord och har legat här och torkat hela sommaren. Det blir i varje fall billigare att restaurera än att köpa ny mark. Det är en liten kostnad mot vad jag förlorat. Jag hade nämligen tecknat kontrakt och förlorade en miljon på det.

Planteringen skedde på tre områden. Jonas Torbiörnson säger att gränserna mellan opackad och packad mark är knivskarpa.

– På de opackade ytorna växer björk och det stärker mina påståenden.

En mindre del av området har inte brutits upp utan sparats som referensytor för den framtida forskningen.

Han är tveksam till att dra Södra inför domstol.

– Forskarna kommer att ge mig rätt. Bevakning i massmedia kommer att ge Södra mycket stryk, det blir en dyr nota att betala. Skogsägare kommer att fundera om de har råd att leverera till Södra. Mitt virke som jag levererade för fyra år sedan har provsågats och hållfastheten är dubbelt så hög vid samma årsringsbredd på annat virke.