Ledare 2016 nr 5

 Det kostar att hålla Sverige huppiguppfritt. När Trafikverket tar en hårt politisk ställning, så brukar det vara nåt lurt som lurar i vassen.

Men denna gång verkar de ha träffat huvudet på spiken. Verket menar högtidligen att Vägslitage- och bränsleskatt bara har en marginell inverkan på transportefterfrågan på våra vägar, och dessutom "marginell inverkan på fördelning av transportslagen".

Ja, man behöver ju inte vara Einstein, eller ens en simpel raketforskare, för att lista ut att detta är den enda och sanna linjen, men ändå, hatten av för insikten. Sveriges Åkeriföretag håller givetvis med men fyller för säkerhets skull på med att transportsystemet måste vara "robust, tillförlitligt och säkert".

Jo, tacka 17 för det. Och dessutom måste detta innefatta hela vägsystemet, det vill säga alla våra vägar. Även de avkrokar som råkar finans där inget annat transportslag finns tillgängligt.

Mårten Johansson, som är teknikchef i Sveriges Åkeriföretag, menar att oförändrade anslagsnivåer – alltså den årliga penninghögen – medför hårda prioriteringar.

I klartext betyder det mycket värre grejer än de som Johansson antyder; nämligen att de huppigupp-vägar som vi har idag, inom kort blir ännu mer huppiguppigare. Och det i bästa fall.

I sämsta fall kan det tyvärr bli fråga om nedläggning. Om avveckling.

Vägunderhållet måste hållas på en anständig nivå även på det lågprioriterade nätet. Behovet av underhåll och upprustning och nybyggnation är i verkligheten långt större än de anslag som finns tillgängliga i infrastrukturplanen.

Trafikverket säger att det kommer att kosta cirka 6-7 miljarder kronor mer än dagens politiska satsningar, för att bara vara kvar på en oförändrad nivå. Mårten Johansson säger att det utöver dessa "extrasatsningar" kommer att kosta ytterligare 4-5 miljarder per år för att komma till rätta med släpande underhåll.

För att klara av en uppgradering till BK1 och 74 tons kapacitet behövs utöver detta ett tillskott på 15 miljarder. Om vi harvar på i nuvarande takt kommer en sådan uppgradering att ta 24 år.

Han förklarar att dagens infrastruktur redan klarar 34 meter långa fordon. Samhällsnyttan med de längre fordonen skulle överstiga kostnaden med elva gånger. Tunga lastbilar står idag för sjuk procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Längre fordon och snabb övergång till Euro 6-motorer skulle vara både finfint för samhällsapparaten som för miljön.

Jodå, det var huvudet på spiken det. Hatten av.

Nu återstår bara ett större problem. Nämligen att få allmänheten att begripa att detta är högprioriterat, för vårt näringsliv och våra skatteintäkter – läs skola, vård och omsorg.