Ledare 2016 nr 1

Storleken har verkligen betydelse. Genom att godkänna lite längre och, eller lite tyngre maxlaster och fordonskombinationer skulle det få en positiv inverkan på såväl ekonomi som miljö.

Om skogsbruket redan idag skulle skifta samtliga timmerbilar till så kallade HCT-fordon, så skulle besparingen rent teoretiskt innebära drygt 44 000 ton koldioxid per år.

Det är Skogsforsk som presenterat resultatet av försök som pågått i sex år nu. Totalt har 14 fordon deltagit i olika tester. Bilar och körningar över hela landet, från norr till söder och under massor av olika betingelser.

Man kan med andra ord säga att det handlar om en grundlig undersökning, som redovisas. Inte någon siffra gripen ur luften.

Totalt är det ett 40-tal HCT-lastbilar som ingår eller har ingått i testen. De övriga har körts som styckegods- eller entreprenadbilar.

Utsläppsbesparingen på 44 000 ton koldioxid inom bara skogsbruket motsvarar en bränslebesparing på cirka 16,8 miljoner liter bränsle. Det är alltså bättre utnyttjade av varje enskild lastbil som bidrar till dessa finfina siffror, eller nyttolasten, med ett annat ord.

Trots detta är det fortfarande mycket svårt att få "vanligt fölk", som det brukar heta, att nappa på idéerna. I botten ligger det gamla mossiga tänkandet att bilar är hårda, fula och luktar illa. Och lastbilarna är ännu värre.

På grund av denna njugga inställning, som snarare grundar sig på ideologi och känslor, än fakta och verkliga siffror – så försenas utbyggnaden av vägnätet till att tåla 74 ton. Eller rättare sagt, så klarar det mesta av vägnätet även 74 ton redan idag, men inte de broar, som har en tendens att dyka upp minst man anar det.

Ett sjörikt land som Sverige innehåller massor av broar, men inte många brobyggare.

Som planläggningen ligger idag kommer det att ta två, kanske tre decennier, alltså mellan 20 och 30 år, innan vägarna och broarna hunnit förstärkas och godkännas i enlighet med bärighet BK4.

Medan tiden går tvistar politikerna snarare om hur det ska göras, än om hur det ska ske. Och under tiden missar vi den värdefulla chansen att minska utsläppen.

Dessutom har tågtrafiken nästlat sig in även på detta område, och sätter käppar i hjulen. Och även när det gäller godstågen så handlar det om en märklig icke-debatt.

För ingen, om vi uttalar oss väldigt svepande, är egentligen emot tågtrafiken – men lika sjuttsingen är oron för att tågtrafiken ska "drabbas" ett av skälen till att skynda.

Men att skynda fruktansvärt långsamt.

Det finns massor av märkliga åsikter och påståenden inom detta område. Men kanske är miljöpartiets linje ändå mest svajig av alla; nämligen att tunga lastbilar inte påverkar miljön positivt. Visserligen på kort sikt ja, men inte på lång sikt eftersom de ändå snart skulle bli lika många, eller fler.

Ja, mycket ska man tvingas höra innan man drar ner skinnluvan över öronen.