• Ett giftfritt alternativ har slukat miljoner. Men nu är Conniflex-behandlingen lönsam, säger Lena Sammeli. Sandskyddade plantor har blivit en storsäljare.
  • Så här ska en frisk tallplanta se ut.
  • Snytbaggen
  • Snytbaggen orsakar skador för flera hundra miljoner – varje år. Skalbaggarna gnager av barken runt stammen. Skadorna är svårast de tre första säsongerna efter avverkning. Foto: Claes Hellqvist, SLU

Kostsam jakt på snytbaggen, som nu lönar sig

Stort behov av kemikaliefri metod

Ett riktigt beslut - och så viktigt

Som nybliven vd för Svenska Skogsplantor hamnade Lena Sammeli i hetluften för åtta år sedan. Beslutet att satsa på ett giftfritt alternativ för att stoppa snytbaggen var tufft. Det har kostat tiotals miljoner. – I fält hade skyddseffekten visat sig vara effektiv. Jag trodde verkligen på att detta är en lösning. Enormt stimulerande att kastas in i detta, säger hon.

Snytbaggen angriper främst unga plantor av barrträd. Den gnager sönder barken. 80 procent av plantorna riskerar att dö inom tre år utan skyddsbehandling. Insiktens söker upp färska skogshyggen och angreppen kostar skogsbruket enorma pengar.

Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, testade att skydda plantan med en beläggning av sand som limmas fast och härdas.

Lena Sammeli var en av dem som drev på för att köpa patentet, Conniflex.

– Det fanns ett stort behov av att bli fria från kemikalier. I alla försök som gjorts under flera år i fält visade den här metoden den bästa och mest stabila skyddseffekten.

Stridsfråga

Alla applåderade inte satsningen. Beslutet var kontroversiellt.

– För mig och de andra i gruppen var det en stor utmaning att få detta att fungera i praktisk drift i stor skala.

I Sverige produceras cirka 360 miljoner plantor. Svenska Skogsplantor svarar för cirka en tredjedel av den mängden.

– I år kommer vi att skydda cirka 30 miljoner plantor av gran och tall, drygt hälften av det behov vi har. Det är ett tufft jobb att behandla varje planta individuellt och samtidigt i stor skala i den omfattningen.

I norra Sverige och inlandet är inte snytbaggarnas framfart ett mindre problem.

Fick du slåss för att genomföra idén?

– Det har krävts mycket tålamod och målmedvetenhet. Vi var ett team som drev frågan. Flera personer var ledande och pådrivande. Den tekniska industrin har gett oss ett starkt stöd, vi har haft en bra partner som utvecklat maskiner, BCC.

De tre bokstäverna står för Björkemar Construction & Consulting, som är stora i plantskolebranschen. Landskronaföretaget levererar och tillverka utrustning för plantskole-system och frörensningssystem.

Penningslukare

I början slukade satsningen stora pengar.

– Jag vågar inte säga säkert, men det kommer att ta sin tid innan vi når lönsamhet.

Men läget är positivt.

– Varje år görs oberoende vetenskapliga uppföljningar av SLU i skogen. När man skalar upp detta till en kommersiell produkt och gör det till en industriell produkt så kan tekniken spela ett spratt även om metoden i sig är bra. Uppföljningarna visar att tekniken och våra rutiner fungerar bra.

Tummen upp?

– Ja faktiskt, vi är väldigt nöjda. Detta har kostat mycket pengar, behandlingen är lönsam i dag och vi kommer att ha en payoff på sikt. Men vi har väsentliga vinster i bättre arbetsmiljö.

Det finns två aktörer med fem behandlingslinjer med Conniflex för att skydda plantorna med lim och sand.

– Vi har tre och Bergvik skog två. Tillsammans täcker vi mer än hälften av det behov som finns för den här typen plantor.

Behandling med bekämpningsmedel är enklare och kostnaderna är inte så höga som Conniflex, som är en mer komplex metod, men fördelarna med Conniflex är betydande

Conniflex beskrivs som en skyddsväst av finkornig sand och är fri från insektsdödande kemikalier. Skyddseffekten lär sitta i de första två åren som är den mest kritiska perioden för nysatta plantor.

– Fördelen är att bli kvitt kemikalierna men jag har inte siffran över hur mycket vi sparat Vi har hittills sparat in kemikalier motsvarande behandling av mer än 60 miljoner plantor Kemikalieinspektionen har uppföljning på förbrukningen i landet, för alla aktörer.

Får ni respons därifrån?

– På kemikalieinspektionen har de varit positiva hela tiden.

Lena Sammeli har varit i branschen och i det som i dag är Svenska skogsplantor sedan 1985. Hon blev vd 2005.