• Larmet om att 15 000 svenska chaufförer inte gått YKB-utbildningen visade sig vara en räknemiss. Foto: Arkiv
  • Om alla svenska chaufförer skaffat ett YKB-kort är oklart. Men de flesta tycks ha gjort det.
  • Sopåkare, chaufförer som är anställda av kommunen men utför transporter, lantbrukare och flera andra grupper vet inte alltid om att även de måste gå YKB-utbildningen, säger Mats Andersson.

Jättegroda eller blunder

Ändå stor grupp som fått rött kort

"Minst 15.000 förare saknar behörighet". Larmet i en del tidningar kom efter deadline för YKB-utbildningen. Den byggde på en räknegroda – eller en blunder om man så vill. – Jag känner mig trygg med att de allra flesta chaufförer nu har behörigheten, säger Mats Andersson, utbildningsledare vid Sveriges Åkeriföretag.

Godsbranschens beräkningar säger att det finns cirka 110 000 aktiva förare. De allra flesta har varit med länge. De hade sju år på sig att gå utbildningen för att Sverige, som sista land, skulle uppnå EU:s krav.

Slutdatum sattes till den 10 september i år. Då hade drygt 96 000 gått vidareutbildningen.

Tankemissen hos dem som slog larm var att förare som under de här sju åren tagit C1-kort har fått YKB-utbildningen på köpet.

– Det handlar om cirka 20 000 personer, säger Mats.

Då går alltså matematiken ihop: Cirka 96 000 plus cirka 20 000.

Men det finns fortfarande en grupp som kanske inte ens vet om att de måste ha den här kompetensen.

Ännu ovetande

– Många kör material åt sitt eget byggföretag, de måste gå en fortbildning på 35 timmar. Stora byggföretag har vaknat till liv och frågar om det är nödvändigt med kursdagarna. Andra grupper som måste ha kompetensen är lantbrukare och alla som utför transporter åt kommunerna.

Andersson tror att frågan kommer att bränna till för den här gruppen, ännu okänt hur stor den är. I praktiken har de redan fått rött kort som verkställs vid en kontroll.

YKB-lärarna kommer alltså att ha fortsatt jobb. Fem utbildningsdagar kostar 7 500 kronor, plus moms. Notan kommer att hamna på miljonbelopp.

Ted Montaigne, utredare på Transportstyrelsen bekräftar Hans Anderssons siffror.

– Det finns ett okänt antal utländska förare som jobbar för svenska åkerier. Där finns ett mörkertal. Sen finns det alltså de som i huvudsak gör något annat men också utför transporter.

Talande mediatystnad

Montaigne anser att projektet har gått i mål.

– Om inte, så skulle det direkt ha visat sig i pressen. Det skulle bli ett ramaskri om viktiga transporter ställts in på grund av att förare saknar YKB-kort.

Men kontrollen är ju minimal:

– Ja, polisen prioriterar annat. Risken för upptäckt är liten.

Påföljden för den som inte gått utbildningen är dagsböter, en summa som döms ut i förhållande till inkomstens storlek. Den som glömt kortet får punga ut med 500 kronor. Arbetsgivaren har ett ansvar att kolla om en förare har YKB-kort.

Meckande makedonier

Lars-Ove Tuvesson är bilinspektör i Skåne sedan1996.

– Makedonska förare skaffar pass i Bulgarien för att få köra i unionen men i de allra flesta fall, till 99 procent, saknar de YKB-utbildning.

Den som saknar kompetensen rapporteras till åklagare.

– Sen är det slutkört tills vederbörande gått fortbildningen. Åkeriet måste skaffa fram en ersättare, säger Tuvesson.

Han säger att överträdelserna mot cabotagereglerna fortfarande är många:

– Men risken att bli kontrollerad är otroligt liten nu när bevakningen dragits ner så mycket.

Ingen snabbkurs

Joakim Bengtsson, chef för trafikpolisen i Uppland:

– De flesta andra länder har lagt in en koden 95 på körkortet. Det visar att föraren har kompetensen. Hur enkelt som helst att kolla. Sverige krånglar till det med två kort.

Han har fått samtal från förare som varit ute för att skaffa på tilläggstid.

– En förare skulle försöka skaffa sig YKB, fem kursdagar. Han hade två dagar på sig. "Då får jag inte köra på måndag", sa han. Ibland blir man förvånad.