• Det är Wist Last & Buss som leasat ut nittiotonsbilarna Volvo XFH16 till Kaunis Iron, och SLP i Boden som stått för påbyggnaderna.
  • Peter Bohm är VD vid Malmtransporter Norr, dotterbolaget till Kaunis Iron som står för all vägtransport av järnmalmen. Han tycker att rekryteringen av chaufförer har gått bra och har gott hopp om att få ihop alla 120 förare till våren 2019 då gruvan ska gå med full produktion.
  • Platschef Åsa Allan ser goda framtidsutsikter med Kaunis Irons verksamhet i Pajala. Den har en stor samhällsekonomisk betydelse för Pajala och Tornedalsområdet. Foto: Kaunis

Gruvdriften är igång

Från förtvivlan till framtidstro i Pajala

Northland Resources konkurs försatte Pajala i nattsvart depression. Men gruvan ansågs fortfarande ha en potent framtid och när konkursboet såldes för en procent av sitt ursprungliga värde planerade Kaunis Iron för fortsatt drift. I juli rullade den igång.

För Pajala och Tornedalen betyder skillnaden mellan avveckling och fortsatt gruvdrift cirka fyra miljarder kronor de närmaste 20 åren, samt 300 arbetstillfällen. Så förvivlan byttes till hopp när Abecede AB, numera Kaunis Iron, köpte den nedlagda gruvan hösten 2017. Företaget består av en grupp svenska investerare som fick köpa anrikningsverket för 100 miljoner. Platschef Åsa Allan anställdes först i Kaunis Iron. Hon var geolog och planeringschef när gruvan drevs av Northland. Men återkomsten gick från en tjänst som kommunchef i Pajala.
- Jag brinner för gruvnäringen. S
om kommunchef såg jag hur mycket gruvan betyder för regionen och Tornedalen. Att ge det här en andra chans kändes viktigare, berättar Åsa Allan.

Malmen i Kaunisvaara består av magnetit och är lätt att särskilja från gråberg. Malmen anrikas så nära max man kan komma, 69 procent järn av max 72.
- Det finns ett f
åtal producenter i hela världen som kan ta fram det. Just nu så tar framför allt Kina ett större ansvar i miljöfrågan och vill producera stål på ett mer miljövänligt sätt. Då krävs ett material som minskar energi- och miljöpåverkan. Vi ser en stor efterfrågan och kan sälja mycket mer än det vi producerar, säger Åsa Allan.

Läget växlade snabbt


Men i slutet av 2017 kom ett dråpslag. Naturvårdsverket ansåg att transporterna skulle bryta mot miljötillståndet. Det var uteslutet att låta malmen gå samma väg som tidigare enligt myndigheten. Återigen tycktes tillvaron mörkna. Strax före jul 2017 kom ändå beskedet att Kaunis Iron fick överta tillståndet för malmbrytning och i mars tecknades leasingavtal av ett 30-tal tunga lastbilsekipage. Så när företaget i våras började leta efter gruvarbetare och chaufförer, var stämningen i Pajala plötsligt en annan. På rekryteringsmässan Load up North fanns Peter Bohm från Malmtransporter Norr, det dotterföretag till Kaunis Iron som fokuserar på malmfrakten med 90-tonsekipage. Då hade man anställt cirka 50 förare och behövde ytterligare 70 stycken. ”Jag hoppas att vi har löst förarfrågan i slutet av året” sa Peter Bohm då. I dag kan han konstatera att man lyckats ganska bra med att locka ungdomar och erfarna chaufförer.
- Vi har fått kontakt med flera av Yrkesakademiens elever plus att flera säsongförare lossnat. Så inför årsskiftet söker vi nu ett 20-tal chaufförer, berättar Peter Bohm.

 

Totalt behövs 120 chaufförer

Logistikkedjan omfattar 22 bilar per dygn. Ett varv för en lastbil innebär lastning vid anrikningsverket i Kaunisvaara till lossning vid omlastningsterminalen i Pitkäjärvi där malmen går vidare med järnväg till Narvik. Varvet tar cirka sex timmar och varje lastbil kör fyra varv per dygn.
- Egentligen har vi 28 bilar för att hålla alla konstant på vägen och slippa förseningar. Det är alltid nån bil som är på rep eller service, säger Peter Bohm.
Åsa Allan menar att Naturvårdsverkets kritik är baserade på hur Northland drev verksamheten och inte har tagit Kanuis Irons förbättringsarbete i beaktande.
- Vi kämpar bland annat med dammet från järnvägsvagnarna där vi sprayar ett lim, och har målat vagnarna invändigt så att malmen ska släppa bättre, berättar platschefen.
Hon anser att företaget har en bra dialog med länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet.
- Då ä
r det väldigt olyckligt och anmärkningsvärt att en annan myndighet lägger sig i. Dessutom påverkar det vår verksamhet i att leverantörer blir osäkra och jobbsökande undrar om de vågar ta steget.

Tre stora fördelar


Kritiken pekar också på att Gränsälvskommissionen fick sätta tillståndet istället för Mark- och miljödomstolen som vanligt är. Efter midsommaren meddelade dock myndigheten att prövningen var delvis återkallad.
- Fast det är en process som vi är mitt uppe i och det kommer säkert en domstolsbegäran, säger Åsa Allan.
Åsa Allan menar ändå att framtiden ser ljus ut då Kaunis Iron har tre faktorer som skapar helt andra förutsättningar än vad Northland hade:
- Först och främst spelar konkursen en stor roll. Det är en stor skillnad på om man har ett skuldfritt bolag eller m
åste betala räntor. Sen har vi ett gäng investerare som har gått in med nästan sex miljoner. Tredje fördelen är en förstärkt efterfrågan och att kunderna är beredda att betala mer för en bättre produkt.
Första malmlassen började rulla ut från Kaunisvaara i juli, och när gruvan är i full verksamhet våren 2019 kommer man att producera cirka två miljoner fä
rdig järnmalm.

- Sen finns det faktorer utanför vår kontroll, exempelvis dollarkursen och malmpriserna som går upp och ner. Så det är förstås kritiskt att det går bra initialt, säger Åsa Allan.

Tidningar inom mediagruppen Swepress