• – Här får jag rå mig själv, säger Anders Eklund med förtjusning.
  • – Bandaren ger en helt annan kapacitet än en grävlastare, framhåller Anders Eklund.
  • Det finns gott om diken i skogarna, men många är i behov av rensning.
  • Planeringsskopa och tiltrotator är en oslagbar kombination, tycker Andes Eklund.
  • Körning i skogsmark kräver bandstöd och helst flera urspårningsskydd.
  • Dikat och klart, så att varken skog eller maskiner behöver stå i vatten.
  • Ett litet viltvatten på lämplig plats och enligt markägarens önskemål.

Grävmaskinsbalett över stock och sten

Heltid i skogen för Anders och hans kortsvansade bandare

Det är en förunderlig upplevelse att se en bandgrävare manövreras över alla hinder på ett hygge. Spänstigt, kraftfullt, imponerande och rentav vackert. För Anders Eklund i Malingsbo i södra Dalarna är det vardag. Sedan 2008 har han specialiserat sig på skogsdikning, spårlagning och markberedning. Det har gjort honom till en mästare på att läsa av marken och att samspela mellan larver och aggregat.

Anders Eklund har lång erfarenhet med schaktentreprenader av olika slag och har även hunnit med att vara lantbrukare. När Anders bestämde sig för att bli maskinförare på heltid valde han skogen som arbetsplats. Uppdragen går via AEB Logging AB i Smedjebacken, som utför gallring, slutavverkning och kompletterande tjänster åt Sveaskog och Mellanskog.

– Det är härligt att vara ute i skogen och man får i stor utsträckning rå sig själv, säger Anders, som har merparten av sina uppdrag i södra Dalarna och norra Västmanland.

Dikesrensning och spårlagning dominerar, men det blir även en del kompletterande markberedning, vägdikning, anläggande av vändplaner och mindre vägbyggnad.

Bandare ger kapacitet

Med tanke på alla stubbar och stenar är det lätt att föreställa sig att det vore enklast att utföra jobben med en grävlastare, men för Anders är det självklart att köra med bandgrävare.

– Bandaren har en helt annan kapacitet än grävlastaren. Dessutom underlättar det att maskinen är runtomsvängande. Kortstvansutförandet gör att jag kommer runt även när jag har träd och andra hinder runtomkring maskinen. Är det ont om plats underlättar det även att dra åt sig bom och sticka maximalt.

– Att det blev just en New Holland/Kobelco beror bland annat på att fabrikatets undervagnar har ett gott rykte. Uppdrag i skogen ger undervagnen duktigt med stryk, säger Anders.

Nuvarande maskinen är en New Holland/Kobelco från 2013. AEB Logging köpte maskinen smått begagnad i mars 2014. Det är en maskin i 14-tonsklassen, fast i sitt kompakta utförande bär den ytterligare något ton baktill. Maskinen har lång sticka, lång undervagn och 700 millimeter breda larver.

– Kompakt bandgrävare med långa larver är en utmärkt kombination i skogen. Jag gillar i grunden att jobba med lång sticka, fast jag har funderat på om det inte vore smidigare med en vanlig sticka och att istället överdimensionera tiltrotatorn. Den här typen av körning är rätt påfrestande för en tiltrotator, resonerar Anders.

Önskar fler urspårningsskydd

Maskinen har varit till stor belåtenhet för Anders.

– Jag befarade att bandstöden skulle slita på banden, men både band och bandstöd har klarat sig bra, konstaterar han.

När vi en dag byter maskin är det just stickan och rotatorn vi ska ägna en extra tanke. Plus att vi kommer att satsa på fler urspårningsskydd. Dagens maskin har endast ett mittplacerat urspårningsskydd per larv.

– Det borde vara ytterligare ett par urspårningsskydd varje sida, så när larven hänger i luften gäller det att vara försiktig och komma ihåg vad som är mitt under maskinen.

Egen pump till tiltrotatorn

Tiltrotatorn får kraften från en egen pump.

– Det blir klart bäst så, för originalhydrauliken behövs till den vanliga driften.

Anders tycker att maskintillverkarna skulle vara bättre på att göra begripliga instruktioner för styrsystemets alla parametrar.

– När jag först fick maskinen fördelade den all kraft till larverna så fort jag rörde pedalerna. I skogen behöver jag kraft både till larver och aggregat – samtidigt! Därför får det inte vara antingen eller. Nu har jag lyckats justera värdena, så att maskinen inte blir lika ryckig.

Mestadels rensning

Dikningsjobben handlar nästan uteslutande om rensning.

– Det finns gott om gamla diken i skogarna, men de är ofta eftersatta. Någon regelrätt nydikning finns det knappast behov av, annat än viss kompletterande skyddsdikning under etableringen av ny skog.

På flacka marker blir det vanligen diken med nollfall.

– Det är positivt att inte sätta vattnet i mer rörelse än vad som krävs. Funktionen finns ju där även utan fall. Då vattnet stiger drar det iväg. På så sätt behålls vattnet i marken på rätt nivå. Med naturligt fall i markerna blir det förstås annorlunda.

Underlättar föryngringen

Anders ser det som ett utmärkt tillfälle att se över diken direkt efter en slutavverkning.

– Det underlättar etableringen av ny skog och ökar samtidigt bärigheten inför framtida maskininsatser.

Dikningsarbeten i skogen har vissa likheter med att anlägga diken på åkermark.

– Jag dikar från sidan, så att jag inte först kör sönder marken eller riskerar att glida ner med maskinen. Det ger även bättre överblick och jag kan använda skopan som linjal och riktskiva

Även om både skördare och skotare försöker vara försiktiga och är utformade för att minska marktrycket är det ofrånkomligt att det ibland uppstår spår som behöver lagas, särskilt när virket ska skotas från avverkningar på blöta och mjuka marker.

Släpar diesel

Att larva till farbar väg bara för att tanka är inget önskescenario. Maskinen har plats för fyra 20-litersdunkar extra och det utnyttjas förstås. Anders bär ibland också med sig en 20-litersdunk varje gång han går till maskinen för att skjuta på tankningen så långt som möjligt.

– När jag klättrar ut med maskinen på ett hygge använder jag ju även aggregatet, så det är svårt att bära med sig en extra dieseltank.

Av samma anledning använder Anders samma skopa till i stort sett samtliga jobb.

– Jag har en 750 liters planeringsskopa med 1600 millimeters bredd. Den gör jag allt med, frånsett att bryta väg. Det är smidigt, tycker Anders, som uppskattar att ha skogen som arbetsplats och att få underlätta för både skog och skogsbruk.