• Mikael Nybacka och de andra forskarna har främst fokuserat på den sista delen av körkänslan, den som kallas lateral dynamik. Detta inbegriper styrkänsla och väghållning, det vill säga det som händer när man svänger med bilen. Foto: Matthias Tidlund

Gasen i botten för körkänslan

Kan man bygga in den rätta körkänslan redan när bilen tillverkas? Ja, enligt forskare på KTH, som arbetar med en effektiv metod för detta.

Det är en sak att låta experter eller vanliga förare subjektivt bedöma vad som är god körkänsla, en annan att omvandla denna känsla till något objektivt som snabbt låter sig utvärderas och byggas in i bilar.

– Vi har jobbat med körkänsla i flera projekt inom fordonsdynamikgruppen, och det senaste arbetet har skett tillsammans med Volvo Cars i forskningsprojektet iCOMSA, ett industridoktorandprojekt. Det blir allt viktigare att i ett tidigt skede i utvecklingen av nya bilmodeller, redan när man gör simuleringsstudier, kunna förstå hur olika val påverkar körkänslan hos bilarna, berättar Mikael Nybacka, docent i ämnet Fordonsdynamik på KTH.

Begreppet körkänsla kan delas in i tre beståndsdelar. Den första är komfort som på vetenskapsspråk kallas vertikal dynamik. Den andra delen kallas longitudinell dynamik. Det är ett finare ord för körbarhet, det vill säga hur bilen beter sig när den körs rakt fram. Det kan vara gaspedalens respons, hur bilen niger vid inbromsning eller det så kallade kopplingsingreppet, det vill säga om kopplingen greppar hårt, mjuk och så vidare.