• Tore Svensson använder kärran i merparten av trakterna.
  • Det tar lite längre tid att lasta och lasta av, men under rätt förhållanden ger kärran mervärden.
  • Vid dragöglan finns en kamera som underlättar koppling av kärran.
  • – I mjuka marker kan det vara en fördel att få med sig allt på en gång, men är det riktigt blött så är det bäst att koppla från kärran, säger Tore Svensson.
  • Micael Larsson och Tore Svensson tycker att kärran bakom skotaren är ett värdefullt komplement, såvida förutsättningarna är de rätta.
  • Korta sortiment passar utmärkt att lasta på kärran.

Fullt lass – och lite mer därtill

I två år har Tore Svensson haft möjlighet att koppla en kärra efter skotaren. Så här långt har erfarenheterna varit positiva. – Vinsten i produktivitet blir inte så stor, men i merparten av trakterna är kärran ändå ett värdefullt komplement. Det blir som en bonus när förutsättningarna är de rätta, säger han.

Tore Svensson är skotarförare i värmländska företaget Team Jord & Skog AB. Han kör en Komatsu 860.4 utrustad med breddningsbara bankar av typen Loadflex, försedda med hydrauliska stöttor. Hur stort lasset blir beror på sortimentet, men oftast hamnar det på 18 kubikmeter. Kärran ger möjlighet att lasta ytterligare åtta kubikmeter.

– Med rätt sortiment, välplanerade slag och avlägg och bra markförhållanden kan jag få med mig extra kubikmeter på varje runda, men det är inte alltid som förhållandena är optimala, säger han.

Fördelar lasten

Även vid sämre bärighet är kärran en tillgång, eftersom den ger möjlighet att fördela lasten över ytterligare hjul.

– Fast på riktigt mjuka marker kopplar jag ifrån kärran, eftersom det då kan bli tufft för skotaren att förflytta både sig själv och kärran.

Kärran är tillkopplad merparten av tiden, motsvarande 60-70 procent av trakterna.

– Det blir ett annorlunda tänk, för det gäller ju att lasta kärran först. Dialogen med skördarföraren är viktig.

Lätt och kort

Tore försöker i möjligaste mån använda kärran till lätta sortiment. För att viktfördelningen ska bli bra passar det bäst med kortare sortiment på kärran.

Kranen har en räckvidd på närmare tio meter och det tycker Tore är tillräckligt för att lasta kärran. Eftersom kärran ger ett ökat arbete med långt utskjut kunde dock hydraulkraften vara lite högre.

Om det alls inte passar att använda kärran kopplar Tore ifrån den, exempelvis om det handlar om många korta slag i stenig och kuperad terräng.

– Visst finns det tillfällen då kärran mest är i vägen, men oftast hänger den med. Skulle det sedan vara några slag då den inte används så brukar det inte spela någon roll att den är tillkopplad.

Förbättrat drag

Tore vill att det ska vara enkelt att koppla på och av kärran efter skotaren. Om kärran är uppställd efter transport så har den ett stödben som placerar öglan i rätt höjd, annars tar Tore hjälp av kranen. Tillkopplingen underlättas av att det sitter en kamera vid draget, men sprinten hanteras manuellt. Här skulle Tore gärna se en mer automatisk lösning.

Draganordningen har varit föremål för utveckling och är det alltjämt.

– Allra först hade vi ett kuldrag, men det blev för mycket baklass för att det skulle fungera bra. Nu har vi ett klykdrag på maskinen och en vridbar ögla på kärran. Det glappar för mycket, så vi skulle behöva ändra till något bättre. En lösning som vi diskuterat är att använda en fast stående ögla på dragstången tillsammans med en ledad klyka på maskinen.

Vid transport kopplas kärran efter trailern på samma sätt som en manskapsvagn.

Ytterligare kärra

I dagsläget har Team Jord & Skog endast den kärra som Tore använder, men det kan bli fler:

– Vi har funderat på att skaffa ytterligare en kärra. I så fall blir det en som är mer anpassad för gallring, säger företagets ägare Micael Larsson.

Företagets historia går tillbaka till 1989. Idag har Jord & Skog i Kristinehamn AB 25 medarbetare. Maskinparken utgörs av 20 skogsmaskiner, lika fördelat mellan skördare och skotare. Därutöver finns två grävmaskiner och en lastbilstrailer.

Geografiskt verkar företaget främst i sydöstra Värmland och delar av Närke, med uppdrag åt Sveaskog och Stora Enso. Årliga volymer ligger kring 300 000 kubikmeter fub (fast under bark), i slutavverkningar och 50 000 kubikmeter fub i gallringar. Cirka 500 hektar per år markbereds med grävmaskiner och det handlar då främst om marker med dålig bärighet.