• Komatsus 890.3 var länge en favorit men nu finns även en 895 i Skyttmos ägor.
  • Raka fina rader i frostnupna marker efter Skyttmos fyrradiga högläggare M46 i Jämtland.
  • Nytillskottet i firman; Komatsus första maskin ur nya serien 895 får visa vad den går för hos Skyttmos Skogsentreprenad.
  • Maskinsidan av företaget sköter sig själva nu medan ägaren Jonas ägnar sig åt att ta ta fram lätthanterliga dataprogram för skogsbranschen.
  • Det är inte långt innan snön börjar dra in över Jämtland.
  • Ibland går det inte riktigt som man tänkt sig, även om man är duktig kan det ibland gå åt skogen.
  • I vanliga fall får behoven göras i naturen, dagen till ära stod ett dass lämpligt till under arbetspasset!
  • Skogsmaskinbraschen är pressad och kräver 110 procent effektivitet så dagar med utsikter som dessa lindrar stressen en hårsmån i alla fall.

Förenklad hantering och pengar att tjäna

”Bara att köra, sedan sköter datorn resten”

Att maskinförare som suttit i hytten ett tjugotal år inte är speciellt datorvana är ingen hemlighet direkt. Problem uppstår när kommunkationen mellan bolagen, maskinförare och maskinägare nästan uteslutande sker via datorer idag - med program som är för avancerade för användarna. Jonas Skyttmo jobbar på lösningen så att det istället ska ske med en enda knapptryckning.

Jonas Skyttmo i Östersund är i princip tillverkad, född och uppväxt i en skogstraktor. Teknik-och maskinintresset har följt honom sen barnsben och i början av -80 talet skaffade han egen skördare och skotare och startade firma. Fem år senare bildade han aktiebolag och företaget har växt för varje år.

- Vi kanske inte växer i antal anställda, där ligger vi kring 15 personer, men omsättningen ökar och vi ökar produktionen varje år, säger Jonas Skyttmo på Skyttmos Skogsentreprenad.

Förenklar

Men själv tillbringar han inte lika mycket tid med maskinerna längre; entreprenadföretaget rullar på och Jonas ägnar istället tiden åt att forma ett program för kommunikation i skogsbranschen. Programmet heter Forestlink och tanken är att det ska förenkla för maskinförare, ägare och bolag.

- Idag kommer maskinttillverkarna med egna program som bara passar just den senaste modellen av just deras maskin och många upplever datorerna som svårhanterliga och tidskrävande. Forestlink passar alla maskiner av ”alla” årsmodeller och är betydligt lättare att använda.

Forestlink baseras på att kommunikationen ska bibehållas i en obruten kedja från bolag till traktor till ägare och säkerställer därmed även identifikationen. Bolaget skickar ut all nödvändig information och med gpskoordinater till traktorn, maskinföraren behöver i princip trycka på en enda knapp och sen är det bara att börja köra.

- De behöver inte ens använda tangenbordet. Det är bara att köra och sen när man avslutar skickas alla filer via Forestlink-servern tillbaka till bolaget, säger Jonas.

En krona till

Idag är det många gånger svårt att hantera programmen för dem som inte är vana att hantera datorer, det är många menyer att gå igenom, ibland krånglar det och mycket vänt-stress uppstår.

- Man kan byta växellåda i traktorn men inte använda en dator och man måste ha det i åtanke när man skapar programmen. Samtidigt gäller det att motivera chaufförerna att lära sig också för det finns ett stort motstånd mot datorerna fast än det är en förutsättning för att jobbet ska fungera idag. Egentligen borde man motivera dem med att få en krona till per kubik om de lärde sig hantera datorn, säger Jonas.

Starten till programutvecklingen kom sig av att Jonas tröttnade på alla papperskartor ute i skogen vid markberedning. Bolagen kom med olika kartor, de fick rita för hand var det skulle beredas och Jonas ville ha ett digitalt gps-system istället. Detta var i början av 2000. Han fick chansen att jobba med teknikutvecklingen i ett annat bolag och 2012 köpte han upp det andra och bytte namn till Forestlink.

- Jag är intresserad av teknik så det har varit roligt att jobba med detta som kontrast till att köra skogsmaskin. Nu skulle jag bara önska att maskintillverkarna förstår hur svårt det blir om de alla kommer med olika program för olika maskiner, det ställer till det ute i skogen för maskinägaren som kanske har maskiner dels från olika årsmodeller men ibland även olika märken.

I Skyttmos Skogsentreprenad finns bara Komatsus maskiner. Jonas har bra kontakt med dem och de testar en del olika lösningar tillsammans. Markberedning ligger Skyttmo varmt om hjärtat och man har nyss investerat i Komatsus senaste bjässe 895.

- Nog är den stor och stark alltid! Men som med första maskinen ut i alla nya serier blir det en del barnsjukdomar. Vi samarbetar med Komatsu och tack vare att vi använder maskinen mycket och den går hårt i våra jobb så dyker även felen upp snabbt och kan åtgärdas, säger Jonas.

Markberedning är något man blivit smått specialister på i Skyttmos Skogsentreprenad. Vi producerar väldigt många hektar per år med 890/895 och den fyrradiga högläggaren M46. Den riktiga hemligheten bakom effektiviteten vill Jonas inte tala om.

- Men jag kan säga att det handlar inte om att köra fortare ute på området, det gäller att ha rivhjulen i backen så mycket av tiden det bara går och inte tillbringa för mycket tid på trailern. Man måste gå in för att bli bra på markberedning, många har det som ett komplement och då kan man aldrig bli riktigt bra heller. Den chaufför som har minst erfarenhet i markberedning har jobbat i sju år nu och den som kört längst har gjort 23 år snart, det är oerhört viktigt med bra förare för att lyckas med markberedning.

Framtiden ser ljus ut även om det finns många orosmoment. I Jämtland är skogen en av de största ”industrierna” och det kommer alltid finnas skog.

- Frågan är bara vad vi ska göra av massaveden. Nu märks det att det pappers-fria samhället alla pratade om under it-boomen börjar ge effekt. Pappersmassafabrikerna blir färre och det blir såklart oroligt i skogen. Men det finns säkert någon med bra lön som funderar på vad vi ska göra istället med massaveden säger Jonas och skrattar.