• Norra Skogsägarnas projekt bygger på ömsesidigt lärande och ständiga förbättringar. Det ska bland annat leda till bättre planering, tydligare traktdirektiv och bättre framförhållning.

Entreprenörer och tjänstemän i gemensamt projekt

Hittar gemensamma mål – trots alla träd

God planering, tydliga traktdirektiv samt kunskap hos såväl tjänstemän och entreprenörer. Det har Norra Skogsägarna identifierat som de viktigaste verktygen för måluppfyllelse och produktivitet i skogen. I ett projekt binds länkarna samman så att hela kedjan blir starkare.

– Olika länkar är starkt beroende av varandra. Bristande planering eller underlag från vår sida slår naturligtvis hårt mot entreprenörer. Det är viktigt att vi lär oss om varandras vardag, så att vi hittar sådant som kan och behöver förbättras. Likaså behövs framförhållning, som möjliggör god planering för alla, säger projektledaren Torbjörn Fjällström.

Tvåårigt projekt

Projektet startades förra sommaren och ska pågå under två år. Det är uppdelat i två huvudprocesser. ”Ökad produktivitet och kvalitet i praktiken” riktar sig till skogliga entreprenörer med uppdrag hos Norra Skogsägarna. Den andra processen, ”Utvecklad traktplanering för ökad produktivitet och bättre miljöhänsyn”, vänder sig till Norras egen fältpersonal och innefattar såväl traktplanering som hänsynsplanering.

En viktig grund är målbilderna för bra miljöhänsyn, som arbetats fram mellan myndigheter, skogsnäringen och ideella organisationer. Projektet använder också resultaten av kontrollbesök som Skogsstyrelsen gör inför och efter avverkning på ett urval av objekt. För att få fram ett underlag från det egna området har Norra Skogsägarna gett Skogsstyrelsen uppdraget att granska 100–150 planerade traktdirektiv och utförda avverkningar. Därefter återkopplas resultaten till berörda fälttjänstemän.

Ömsesidigt lärande

– Det ger ett ömsesidigt lärande på objektsnivå. Sedan låter vi Skogsstyrelsen göra nya kontroller. Förhoppningsvis visar det sig då att vi har förbättrat oss, säger Torbjörn.

Spårbarhet och kommunikation är viktiga inslag.

– När något går fel är det viktigt att prestigelöst ta lärdom av det och förbättra rutinerna inför kommande uppdrag. Det gäller både beställare och utförare.

Hösten 2013 hölls den första utbildningen inom projektet. Den riktade sig till Norra Skogsägarnas tjänstemän och handlade om en uppgraderad rutin för hur en avverkning ska planeras. Nu pågår en motsvarande utbildning för entreprenörer och åkare. Här deltar även tjänstemännen från respektive virkesområden.

Merparten av utbildningarna riktade till entreprenörer, åkare och fälttjänstemän förläggs till april–maj, då det är blött i markerna och det blir en del stillestånd. Då fokuseras bland annat kommunikation och virkestillredning.

– Under våren kommer alla entreprenörer som så önskar att få besök av RECO-instruktörer, som är experter på de olika maskintyperna och som hjälper till med optimering av både maskiner och arbetsrutiner, berättar Torbjörn.

Positivt mottagande

Torbjörn fick tidigt många positiva reaktioner från entreprenörer. De har särskilt välkomnat att projektet omfattar flera länkar i kvalitetskedjan.

Totalt deltar ett 40-tal entreprenadföretag och ett 50-tal tjänstemän i projektet. De representerar ett stort geografiskt område, eftersom Norra Skogsägarna verkar i Norrbottens, Västerbottens och delar av Västernorrlands län.

Projektet har en referensgrupp bestående av två entreprenörer, en representant för SMF Skogsentreprenörerna, en expert från Skogsstyrelsen, en lokal produktionsledare från Norra Skogsägarna, två virkesområdeschefer samt en expert i kommunikations- och organisationsfrågor.

– Inför varje utbildning har vi ett möte med referensgruppen, där deltagarna ger inspel utifrån sina expertkunskaper och erfarenheter, berättar Torbjörn.

Samlat grepp

En av deltagarna i referensgruppen är Anders Öhman, Piteå, som i sitt entreprenadföretag har en skördare och en skotare.

– Det är väldigt positivt att Norra Skogsägarna har tagit ett samlat grepp, som gör hela kedjan starkare. Den kanske största utmaningen är att göra verkstad av projektet, det vill säga att gå från ord till handling. Vi är ju många som går in med maskin- och arbetstid. Den investeringen måste betala sig och det tror jag säkert att den gör.

Anders är övertygad om att det finns stora vinster att hämta i ett ständigt pågående förbättringsarbete.

– Förutsättningen är att vi kan vara öppna, så att vi delar med oss av kunskaper, erfarenheter och tips på hur rutiner kan förbättras.

I det ”egna” virkesområdet har Anders mycket goda erfarenheter av samarbetet mellan entreprenörer, åkare och lokala tjänstemän. Entreprenörerna är högst involverade i planeringen av rutterna.

– En eller ett par gånger per år ger vi oss ut på någon aktivitet tillsammans. Även det knyter ihop och förstärker samarbetet, konstaterar han.

Projektet ligger väl i linje med SESAM-satsningen (Svenskt Entreprenadskogsbruk i Samverkan) inom Skogforsk, så även där följs arbetet med stort intresse.