• Att ett tungt släp underkänns vid besiktningen är mer regel än undanta. Så har det varit i många år och Bilprovningens vd efterlyser en skärpning.
  • De Briab-släp som fortfarande rullar har några år på nacken, enligt Carina Jakobsson.
  • Patrik Dahlsjö skyller på förarna.
  • Allvarligt att köra i yrkestrafik med så allvarliga brister anser Morgan Isacsson, teknisk chef Bilprovningen.
  • Tyska Krone är bäst men ändå inte bra. Enligt Bilprovningens statistik.

Dåliga bromsar en ständig repris

Underhållet släpar efter Släp hänger med för länge

Drygt 60 procent av alla tunga släp underkändes vid förra årets besiktning. – Riktigt dåligt. Resultatet borde vara bättre eftersom det är ett planerat besök, säger Morgan Isacsson, teknisk sakkunnig vid Bilprovningen.

Statistiken är nedslående.

– Så här har det varit i många år, det tycks inte bli någon förbättring. Släpen borde servas regelbundet, lika noga som en lastbil. Att köra i yrkesmässig trafik med så allvarliga brister är anmärkningsvärt.

Värst är det med bromsarna, 49 procent underkändes för brister i broms- och hjulsystemet.

– Att kopplingen är schysst så att släpet hänger kvar efter bilen är gott och väl men det är viktigt att kunna få stopp på ekipaget, säger Isacsson.

Men där är det skillnad på skötseln av bil och släp:

– Lastsbilen som chauffören kommer i är oftast skinande blank, knappt utan dammkorn i kupén. Man tillåts nästan inte gå in med skor. Kliniskt rent. Det är chaufförens rullande andra hem och sköter om fordonet exemplariskt.

Misshandlade släp

Släpet är mindre viktigt. Isacsson gör en hårddragning:

– Det är något som hänger där bak. Nästan som släpen som hyrs av kreti och pleti på macken, de lever ett hårt liv. De är misshandlade.

I Norrland spricker släp av kylan i kombination med hårda påfrestningar, speciellt på timmerbilar. I resten av landet är rosten släpens värsta fiende.

För fem procent var det så illa ställt att de fick körförbud. Det är mer än tusen släp. Vanligaste orsaken var otillräcklig bromsförmåga, vilket kan bero på eftersatt underhåll, klimatkänsliga bromskonstruktioner och förarnas körsätt. Riskerar haveri

Allvarliga rostskador har lett till att komponenter brustit. Med risk för haveri. En uppenbar risk för trafiksäkerheten. Det har varit brustna och rostiga länkarmar.

Morgan Isacsson:

– Om dragbilen har bra bromsar så får släpet bogseras därifrån i högst 30 kilometer i timman. Till närmaste verkstad. Med tungbärgare blir det förstås kostsamt.

Högst andel underkända hade Västmanlands län och Västernorrlands län med 80 procent. Bäst var Skåne län, men det var ändå vartannat släp som fick tummen ner.

Sämsta och bästa märken

I besiktningsstatistiken för tunga släp över 16 ton har märkena Briab och Härryda högst andel underkända inklusive efterkontroller, 67 procent, inklusive efterkontroller. Medelåldern för Briab är 21 år men bara 14 för Härryda.

Patrik Dahlsjö, vd Härrydasläp:

– Gemensamt för alla trailrar och släp är samma axlar och bromsar. De kommer i stort sett från samma underleverantörer. Det handlar alltså om bristande skötsel.

Carina Jakobsson, vd Kilafors Industri AB som tillverkar Briab:

– Briab som företag lades ned redan i slutet av 90-talet. De senaste åren har vi endast levererat ett fåtal enheter per år. Flottan av Briab-vagnar i trafik har hängt med länge och äldre vagnar har rimligtvis större problem vid besiktningen. Såväl våra släp, samt de från Härryda används mycket för den tunga industrin.

Hoppas på trendbrott

Lägst andel underkända inklusive efterkontroller har Krone med 27 procent. Där är dock den totala medelåldern fyra år. Totalt är medelåldern nio år.

Bilprovningens vd Benny Örnerfors:

– Jag hoppas att trenden vänder. Det borde ligga i ägarnas intresse att underhålla sina fordon, ur ett ekonomiskt och trafiksäkert perspektiv.