• Fästena till grävverktyget är det enda av tillbehören som passar andra maskiner. Men Torbjörn påpekar att verktyget behöver högt oljeflöde vilket kan göra det svårt för andra mindre maskiner att få en bra prestanda. Här är Doro Digger med grävräfsa.
  • Många länder i Asien har vattenflöden med stor växtlighet som behöver rensas för att komma från risken för översvämning.
  • Enligt Torbjörn Hahlin är Truxor inte en båt trots att den flyter. Man måste snarare likna den vid en redskapsbärande maskin.
  • Truxor är rolig att köra såväl på myrmark som på snö, enligt VD:n Torbjörn Hahlin.
  • Förarplatsen med kapell kan flyttas vid behov om maskinens tyngdpunkt förändras, exempelvis när klippskopan ska bära växtlighet till land. Torbjörn har valt bort hytt ur säkerhetsaspekt, plus att de flesta maskinerna säljs till varmare breddgrader.
  • Vasskllippaggregat 3090 där knivens arbetsbredd är fyra meter. Nästa moment skulle kunna vara att samla ihop en klippt växtlighet med vassräfsan.
  • Förarplatsen med kapell kan flyttas vid behov om maskinens tyngdpunkt förändras, exempelvis när klippskopan ska bära växtlighet till land. Torbjörn har valt bort hytt ur säkerhetsaspekt, plus att de flesta maskinerna säljs till varmare breddgrader.
  • Truxor är väldigt smidig i vatten, inte minst för att ett paddelband går att köra framåt medan det andra paddlar bakåt. Det gör att maskinen kan rotera runt sin egen axel.
  • Dikesrensning kan vara svårt för vanliga tunga entreprenadmaskiner. Där tar Truxor över utan problem. Den rensar även strandzoner och kan sönderdela torvöar som är svåra att flytta.
  • Torbjörn demar glatt Truxor i den lilla testmiljön utanför Dorotea Mekaniskas industribyggnad.
  • Närmast ska Torbjörn åka med Truxor till Bolidens slamlagun och se om han kan hjälpa gruvföretaget att trycka undan processand.
  • Med vassklipparen kan kommuner och länsstyrelser utföra miljö- och naturvård i svårframkomlig miljö.
  • Självklart har Torbjörn själv provkört Truxor-maskinen ett flertal gånger med alla tillbehör.
  • Oljelänsar kan hakas fast i Doroskimmern och bidrar till att maskinen inte behöver köras i oljespillet.
  • Ett tillbehör är Doroskimmern som jobbar med oljespill.

Båt som inte är en båt

För 25 år sen var Torbjörn Hahlin föreståndare på BP-macken i Dorotea. I dag har han ett av kommunens största tillverkningsföretag. Men Truxor med tillbehör går inte hem enbart i Sverige, i stället går mer än 60 procent av tillverkningen på export utanför Europa. – Jag säljer kanske två, tre maskiner per år till Sverige men har över 40 exportländer.

Det började hemma på gården i början av 1990-talet. Torbjörn Hahlin hade avslutat jobbet som mackföreståndare och eftersom det var lågkonjunktur funderade han på nån form av produktutveckling. Han ramlade över Doroklippen, ett verktyg att montera på båt för att klippa vass, tänkt för privatmarknaden.

– Jag köpte en prototyp och började vidareförädla, men såg ganska fort att det här var en väldigt svår och nischad marknad. Så 1994 började jag bygga en amfibiemaskin istället. Det blev mycket learning by doing, ler Torbjörn som i dag är VD för Dorotea Mekaniska.

Han omsatte 60 miljoner förra året, och har ökat med 15-20 procent varje år under senare år. Men resan har inte alltid varit lätt. Runt -96 hade redskapsbäraren Truxor vuxit fram och Torbjörn var redo att börja sälja. Men marknaden var fortfarande lite misstänksam och han behövde fler användningsområden än bara vassklippning för att kundena skulle investera.

– Jag behövde utveckla för framtiden, hitta fler verktyg som passar farkosten och fortfarande handlar det mycket om produktutveckling hos oss, berättar han.

Farkost förresten? Många vill kalla Truxor för båt, även myndigheterna. Men...

– Nä, en båt är det ju inte, säger Torbjörn och skrattar igen.

– Det är egentligen inte heller en maskin enligt maskindirektivet. Men den är mest närbesläktad med maskin så vi använder det när vi C-märker. För oss är det mest att jämföra med en lasttraktor.

Lastkännande hydraulik

Här tarvas en förklaring: Truxor är en multifunktionell maskin som man tar sig fram med i områden som varken bär vanliga maskiner eller människa. Den är idealisk för arbeten i sjöar, kanaler, våtmarker och i områden i gränslandet mellan land och vatten. Maskinens låga marktryck och flytförmåga ger unika möjligheter i känslig vattenmiljö.

– Och om marken sjunker undan så flyter vi ju. Sedan förflyttar sig maskinen genom paddelbandet som greppar vattnet och driver på framåt.

Till Truxor finns en mängd verktyg att köpa till, för grävning, oljesanering, flistugg, samt det vanligaste - klippaggregat och räfsor för vassklippning.

Först tog Torbjörn fram modellen 4700 med hydrostatisk drivning. Sen kom 5000-modellen där han hade bytt system till lastkännande hydraulik för att få ut mer effekt till verktygen. Och i dag finns även modell 5045, som har fått en större motor och efterfrågas mest av kunderna.

– De flesta kunderna vet inte vad de behöver för tillbehör. Som min nya återförsäljare i Brasilien, han skickar kundens bilder på entreprenadprojekt och så kommer vi fram till en rekommendation på verktyg härifrån, menar Torbjörn.

Grävverktyget är det enda av tillbehören med fästen som passar andra maskiner. Men Torbjörn påpekar att verktygen behöver högt oljeflöde vilket kan göra det svårt för mindre maskiner att få en bra prestanda. Det finns även en tiltadapter som möjliggör att verktygen kan roteras både i sidled och uppåt, neråt i förhållande till maskinen.

Förebygger översvämningar

Brasilien är ett av de nyare länderna som Dorotea Mekaniska har signat som återförsäljare. Torbjörn gör även en hel del affärer med bland annat Japan, Turkiet och USA, Colombia, Indonesien.

– Vi levererade 15 maskiner till Ungern i fjol då de har många kanaler som behöver klippas. Det är samma med England - översvämningar kommer konstant och man måste motverka genom att klippa ner växtligheten. Ryssland är också en bra kund, deras femte största oljebolag har cirka 50 Truxormaskiner. Man jobbar mycket med oljesanering och har ganska hårda krav på att återställa naturen där, berättar han.

Sverige är en betydligt mindre marknad. De två, tre maskinerna per år som köps av mindre entreprenörföretag servar ofta kommuner eller länsstyrelser med miljö- och naturvård. Eller så kan det handla om en större industri som behöver ha rent runt sitt processvatten. Han tar Västra Götaland som ett exempel:

– Här klipper Skärgårdsstiftelsen mer än 200 hektar våtmark varje år för att gynna fågellivet. Det kan också handla om att bromsa utsläpp i dagvatten, och man behöver också förebygga översvämningar. I Uppsala exempelvis håller man undan växtligheten för att inte bromsa upp vattenflödet.

Torbjörn ser ändå en växande marknad i Sverige i och med att Dorotea Mekaniska breddar användningsområdet med allt fler tillbehör. Muddring och bottenrengöring är ett tillväxtområde tror han. Men han prioriterar mässorna ute i Europa framför de svenska.

– Jag har blivit bortskämd när jag åker på mässor i Frankrike eller Tyskland. Där har jag fokus på att hitta återförsäljare, inte slutkunder.

Stöd hos kommunen

Det finns några andra tillverkare av vattenburna arbetsmaskiner men Torbjörn ser dem inte som konkurrenter utan som kollegor.

– De är i stort sett lika nischade och duktiga på sin teknik som vi är på vår. Men vi är kanske den enda tillverkaren i världen med serietillverkning. Just nu kör vi ut åtta maskiner per månad, berättar han.

– Tidigare gjorde vi mest affärer inom Europa men nu är vi mer utanför och mer än 60 procent av omsättningen är på export utanför Europa.

Produktutveckling pågår ständigt i den stora industrilokalen, både för att förfina tekniken och hitta fler användningsområden. Torbjörn påpekar att företaget hela tiden måste utvecklas för att kunna anpassa sig till världsmarknaden.

Är inte detta svårt på en liten ort som Dorotea, långt upp mot de västerbottniska fjällen?

– Det är klart att tillverkningskostnaden är klart högre i Sverige än i många andra länder. Men kommunen har verkligen vågat satsa på mig, så jag hyr lokalerna som de byggde ut 2010 då vi behövde öka tillverkningen på grund av för långa leveranstider. Om jag hade varit tvungen att bekosta utbyggnaden själv, hade produktionsutvecklingen verkligen hämmats, menar Torbjörn.

Nu har han istället lagt ut mycket legotillverkning hos andra småföretag i Norrland. Generellt sett är glesbygden ofta mycket svår att få bankerna att investera i. De ser nya företagsetableringar som en risk och resonerar att värdet inte består.

– Men kommunen förstod att alternativet var att flytta och då hade det inte blivit Sverige. Nu har vi till och med supporten härifrån och löser serviceproblem worldwide, ler han nöjt.

Mer van av uppförsbacke

Utanför lokalen finns naturligt nog en konstgjord liten damm, gjord för demovisningar av Truxor-maskinen. Torbjörn hoppar upp och river loss från kanten ut i vattnet. Han ser väldigt förnöjsam ut och ler brett medan maskinen snurrar framåt och bakåt, beroende på hur han styr paddelbanden.

– Jag minns första gången jag körde ut maskinen i vatten. Ska den verkligen flyta undrade man ju. Det var en annorlunda känsla att köra rakt ut i djupt vatten, skrattar Torbjörn.

Han tycker annars att den roligaste miljön att köra i är djupa myrar och berättar hur företaget blivit anlitade vid myrbärgningar. Dessutom går Truxor lika bra på snö.

– Där är den största fördelen att den kan ta sig upp direkt på is trots att den har vassa kanter, gestikulerar han.

Framgångarna är inte alltid så lätt att greppa. Torbjörn erkänner att han nästan har svårt att ta in hur hans liv har gestaltat sig. Han tas ofta emot högtidligt på alla resor världen runt.

– Det kan vara flera högt uppsatta personer som vill träffa mig som VD, det inger förtroende. Men när väl dörren har öppnats behövs inte jag lika mycket. Och kanske min macktid med försäljning har gett viss erfarenhet i att vara serviceinriktad, funderar han.

I dag behöver han inte fråga någon om han vill investera i något nytt.

– Klart att jag är glad över utvecklingen. Fast jag har egentligen mer erfarenhet av att driva företag i uppförsbacke, skrattar Torbjörn Hahlin.

 

Fakta:

Truxor basmodell 5045 kostar 734 000 kronor

Varje år tillverkas cirka 100 Truxor-maskiner

Dorotea Mekaniska har 36 anställda

Företaget ägs av Torbjörn Hahlin med familj

Beräknad omsättning vid nästa bokslut 75 miljoner kronor

Torbjörn Hahlin är ordförande i Företagarna i Dorotea och blev 2013 utnämnd till Västerbottens mest företagssamma människa av Svenskt Näringsliv.