• Pallen som är lättare, billigare, sparar pengar, ryggar och leder. Men Karti Klemetillä talar ofta för döva öron – när han försöker informera en åkare.

Argument för lättpallen väger tungt

”Åkeribranschen måste ta vara på cahnsen att spara”

Åkarna kör på i gamla hjulspår. Det anser Kari Klemetillä. – De lyssnar inte på argumenten. Det verkar inte vara någon krisbransch eftersom åkerierna inte bryr sig om de möjligheter som finns att spara pengar. Kari Klemettilä är vd för Karlstadsföretaget Litepaq, som tillverkar lätta lastpallar. Standardversionen väger bara fyra kilo, oavsett väta. Det är bara en fjärdedel av de pallar som funnits på marknaden i 80 år.

Klemetillä tar fram ett kalkylblad som visar hur det går att spara 130 000 om året på en enda bil och en kund.

– Åkarna lyssnar men tar inte till sig kalla fakta, hävdar han.

Ingen har undgått att ha sett den annorlunda, lätta och miljövänliga lastpallen.

– Den suger inte åt sig fukt och tål hög belastning. Det ger en stryktålig och stark men lätt produkt. En EU-pall väger 20-25 kilo, men 32 kilo när den är blöt.

Professorns snilleblixt

Idén kläcktes av Ingemar Andréasson, professor vid Kungliga tekniska högskolan, KTH.

– Vår fördel mot träpallsindustrin är att vi enkelt kan slå om produktionen på några minuter och skräddarsy pallar med specialmått.

Kari kom in som operativ chef, vd, efter Andréasson när denne ville varva ner 2006 – från att ha jobbat med transportemballage inom pappersbranschen.

– Jag försöker predika om vår produkts förträfflighet. Men åkeribranschen är mycket konservativ. Allt är uppbyggt kring träpallen och alla är vana att hantera den. 'Varför ska vi ändra, när det funkar' är ett vanligt motargument.

Industrin däremot, säger Klemettilä, har börjat förstå miljötänket, ergonomin och hygien.

Skonar kroppen

– Personalen kan lyfta och bära våra pallar utan hjälp av en truck. Det går snabbare, är både effektivare och billigare. Medarbetarna behöver inte tänka på att skada sig på stickor, nitar eller rostiga spikar som river sönder deras händer. Den låga vikten gör att de sparar ryggar, armbågar och axlar.

60 procent av produktionen går till tung industri.

– Speditörer och åkerier slår dövörat till. Schenker, DSV, DHL och många andra jag talar med verkar inte ha några ambitioner att minska sina kostnader. I min värld är lägre vikt detsamma som lägre bränsleförbrukning, minskat slitage och miljöpåverkan.

Ratar pengar

Klemettillä plocka fram sina Excelark och säger:

– Hälften av allt gods skulle kunna fraktas på våra pallar. Det skiljer mellan 600 och 1 000 kilo – i transportemballage. Den som har 500 kilometer i snittdistans och skickat gods på 50 000 våra pallar om året – till en enda kund - sparar 9 888 liter diesel och släppt ut 25 200 kilo koldioxid mindre.

I pengar blir det 140 000 kronor.

– Om jag vore åkare skulle jag lyssna på informationen. Men det är kanske en väldigt lukrativ bransch, säger han med ett leende. Tänk om åkaren har tio sådana kunder. Jag har bara räknat med ett case, ändå får jag höra att 'i det totala är det lite pengar'. Eller 'vi har alltid använt det gamla hederliga pallarna'.

– Hur många sådana här resor görs det dagligen i Sverige, Norge, Finland, Europa?

Det har han ingen Exceluträkning på – inte än.

Tidningar inom mediagruppen Swepress