• Andreas Esperi får hoppa över första biten från övergången för säkerhets skull, och får lite hjälp av Rikard med kablar till grind och kamera.
  • Andreas Esperi får hoppa över första biten från övergången för säkerhets skull, och får lite hjälp av Rikard med kablar till grind och kamera.
  • Rikard Knutsson, platschef för Strukton, pekar ut för Andreas Esperi var han ska gräva för att undvika starkströmskabeln.
  • Rikard Knutsson, platschef för Strukton, pekar ut för Andreas Esperi var han ska gräva för att undvika starkströmskabeln.
  • Andreas får använda skopan som stödben när han ska ta Hitatchin från spåret. Det går snabbt, vilket det måste göra när han får möte med ett annat fordon.
  • Volvon har just lastat trallan med kabelrännor som ska köras ut i närheten av järnvägsjobb i Kiruna.
  • Föraren till Andreas Esperis mindre grävare, Volvo ECR 88, har häftiga utsikter efter malmbanan.

Andreas tar sin rälsgrävare och far dit jobben finns

”Tusen fler saker att hålla reda på”

När Andreas Esperi blev uthyrd som maskinist åt Skanaka för att köra spårgående grävmaskin, fick han blodad tand. Nu täcker han stambanan från Umeå och norrut till Boden med underhåll åt Strukton.

- Det var en ganska stor chansning att starta eget och nu far jag dit jobben finns.

Hitatchin kommer ångade med en ledningsstolpe på trallan mot järnvägsövergången vid Piteå hamn. Andreas Esperi och Rälsgrävarn AB är tillfälligt utlånad för att hjälpa till att elektrifiera järnvägen på en nio kilometer lång sträcka mot hamnen, samt bangården. Det är ett projekt för cirka 15 miljoner där man också byter slipers för att klara ett ökat axeltryck.

- Det fattades en kille på det här projektet och man har ett stort behov av maskiner här. I vanliga fall är jag på underhållssidan men nu är det ett mer tidsbegränsat projekt för Strukton. Jag blir kvar här några veckor, berättar Andreas innan han svänger runt och lyfter bort stolpen från trallan med gafflarna.

Han ursäktar att maskinen inte är så ren men det var ett surhål längre bort som han var tvungen köra igenom för att hjälpa till att fylla en vägkropp med berg. Vi kör fram till nästa järvägsövergång så att Andreas kan parkera. Med lite rask manövrering använder han armen som stöd mot marken för att lyfta maskinen bort från spåret. Rälshjulen kopplas bort innan Andreas lägger över Hitatichin till banddrift. Han kliver ut ur hytten och kopplar loss trallan. Sen används samma gafflar för att lyfta av den lilla följeslagaren från spåret. Han pekar bortåt bangården.

- Om jag får möte med ett annat fordon måste jag antingen kliva av, växla in mej till ett annat spår eller så backa till närmaste övergång, som den här. Det är väl inget större inget bök egentligen, bara om jag har trallan på. Men på järnvägsjobb får tänka sig för och lägga upp jobbet på annat vis, inte bara fara ut på rälsen hur som helst.

Lånar verktyg mellan maskinerna

Det är en omisskänlig norrbottnisk klang i Andreas dialekt. Född i Haparande men uppvuxen i Stockholm och Vännäs utanför Umeå, så har han erfarenhet av såväl storstad som landsbygd. Men det var i Umeå som han började jobba med grävare på heltid. Det visade sig vara hans grej och han var så skicklig att han blev utlånad till Skanska på järnvägsjobb.

- Jag startagde eget för tre år sedan och det var ju en ganska stor chansning. Men jag vill jobba på järnvägen och har all utbildning som behövs, så det är bara att köra på.

Andreas har numera Strukton Rail som uppdragsgivare för sin större rälsgrävare. Förutom Hitatchi 135 US:en, har han en Volvo ECR 88 - båda årsmodell 2010 - som han köpte i våras. För den hyr han in en förare som jobbar för Skanska kring Kiruna bland annat på Centralstationen, men även gräver kabel och annat på malmbanan.

- Den är inte utrustad med riktigt lika mycket tillbehör, exempelvis slipersbytarblad. Men jag lånar grejorna mellan maskinerna beroende på jobben. Timmergripen är bra för lite av varje, särskilt om jag ska bära ut slipers och tjälkroken petar jag upp sten och gör allt möjligt med.

Han är också tvungen att hyra en lastbil för transporter mellan jobben, något som kunden får betala.

- Det blir för dyrt att ha en egen lastbil som bara ska stå mellan varven, menar Andreas.

En vanlig arbetsdag på spåret mellan Umeå och Boden kan handla om komponentbyten och Andreas hjälper till med allt från att byta växlar till slipersbyte. Eller dag - det handlar mer om nattjobb med rälsgrävaren:

- Vårt arbete styrs ju av tågtrafiken och vi måste jobba när det går så lite tåg som möjligt. Därför blir det också mycket helgjobb. Oftast får jag inte veta jobben mer än en vecka i förväg, och oftast brinner det i knutarna, skrattar Andreas.

Säkerheten är viktigast

Men eftersom han nu är på ett EU-finansierat projekt med flera aktörer som ska förstärka järnvägen från Piteå hamn, så jobbar alla dagskift här. Sträckan ska utrustas med cirka 230 betongfundament och 150 stolpar för den nya kontaktledningen. Förutom gälsgrävaren befinner sig lastbilar, hjullastare och en lifträlsbil där som monterar utliggare på stolparna.

Säkerhetstänket är mycket stort, och en särskild tillsyningsman har ansvar för att begära a-skydd på spåret. Det går fortfarande tåg till och från hamnen här på morgnarna.

- Det är en enorm säkerhet. Eller egentligen - antingen jobbar vi säkert eller så inte alls. Du gör bara ett misstag. Dels har du kontaktledningen på 16 000 volt. Och kommer det ett tåg så är du körd. Man förstår vilka krafter det är när man står brevid ett dubbelspår och tågen kör 180, 200 kilometer i timmen. Då är det ingen lek, menar Andreas.

Han är själv utbildad tillsyningsman för alla jobb på järnväg; elarbetsansvarig maskin, Bastab och behörighet för TSA - tunga spårgående arbetsredskap. Rikard Knutsson är platschef för Strukton Rail Öst och han berättar att det behövs en tillsyningsman som har ett naturligt säkerhetstänk på spåret.

- Andreas är en jättebra kille, en otroligt duktig maskinförare och en viktig del för att vi ska klara jobbet. Han har också rätt säkerhetstänk i sitt arbete. Det handlar också om att måste jobba lugnt och se till så ingen får nåt över sig. Det är ganska strikta regler för banteknikerna får inte lyfta lika tungt som förut så vi behöver verkligen en grävare som kan hjälpa till, säger Rikard.

Tusen mer saker på järnväg

Han instruerar Andreas var kabelgraven ska börja vid järnvägsövergången. Där ska Andreas gräva för bangårdsbelysning till 60 centimeters djup. Det råder otroligt hårda krav på växelpersonalens säkerhet så det läggs mycket fokus på belysningen. I kabelgraven lägger man också ett gult platsband som ska dyka upp snabbt om någon börjar gräva där senare. Maskinen börjar arbeta från spåret, men strax måste Andreas lyfta ner Hitachin och larva närmare det stolpfundament som man vill öppna upp runt.

- Just nu kan vi inte gräva alltför nära övergången då vi inte vet var starkströmskabeln som styr grindöppningen och tv-bevakningen ligger. Eftersom det är livsviktigt för oss att veta var den är så kommer larmföretaget hit imorgon. Det är tusen saker mer att hålla reda på i järnvägsjobb jämfört med vanliga vägbyggen. Till exempel om vi planerar att göra nåt som kräver att vi bryter strömmen, då måste vi säga till fjorton dagar i förväg, berättar Rikard.

Efter cirka tjugo minuter har rälsgrävaren kommit fram till ett växelställ intill spåret. Det är ett manuellt ställ vilket är vanligt på industribangårdar. Det är både billigare och enklare eftersom automatiska ska skötas från närmaste fjärrenhet. När Andreas är klar i Piteå ska han hem till Umeå för att byta en växel. Det är ganska ovanligt att han har ett så planerat jobb. Inom underhåll är det vanligt med veckoanmärkningar, men är det akut har Strukton en timme eller två att komma dit och åtgärda.

- Annars får vi vite och måste böta till Trafikverket. Det kan komma ett jobb med otroligt kort varsel så vi ligger ofta i beredskap. Vi måste alltid ha snabb tillgång till Andreas, flinar Rikard.

Slåss inte om småjobben

Andreas medger att sambon tycker att han jobbar jämnt. Men det har ändå blivit mindre på bortaplan sedan han började åt Strukton. Och vintertid sköter han all plogning på Umeås godsbangård.

- Hittills har jag klarat det med en maskin men det har inte varit så hårda vintrar. Den sista var bedrövlig, nästan ingen snö alls. Men nu är tanken att Volvon också ska gå där i vinter. Jag kände ett behov av en till maskin och så fick jag tag på den här som inte gått särskilt långt till ett bra pris. Den var som ny, ler han belåtet.

Han tycker att det är ganska stor skillnad att jobba på järnväg jämfört med vanliga markjobb. Det blir ett annorlunda sätt att arbeta med större framförhållning.

- Du kan inte ta för dig lika mycket och maskinen blir lite mer ostabil eftersom den står på fyra små hjul. En nackdel är att bandgrävaren inte kan förflytta sig lika fort som en hjulgrävare men du kan å andra sidan jobba på alla möjliga ställen. Dom flesta andra rälsgrävare är hjulgrävare eller traktorgrävare, och vi har ju mycket som ska göras på sidan om spåret, menar Andreas.

Påbyggnaden på Hitatchin är gjord av Rosenkvist Rail i Hudiksvall och med rälsutrustningen väger maskinen 18 ton. Den omfattande utrustningen gör att Andreas får väldigt varierande uppdrag för Strukton.

- Ja, det är hårt om jobb i Umeå och jag stannar inte där för att slåss om småjobben, utan far dit jobben finns. Men jag kan ju få andra sorts jobb än vanliga grävjobb eftersom jag har andra, dyrare grejor och all utbildning som krävs. När man lejer in mej är det inte som vilken grävare som helst, säger Andreas innan han jobbar vidare in mot Piteå hamns bangård.

Tidningar inom mediagruppen Swepress