• ”Skogsmulletjejen” Hedvig Jägeberg känner att hon hittat rätt. Foto: Privat

Allt fler kvinnliga skogsmästare

Allt fler tjejer blir skogsmästare. Men det är fortfarande en könsbunden utbildning. – Skogsbranschen och skolorna har ända sedan slutet av 60-talet jobbat för att få in fler tjejer i yrket, säger Börje Börjesson, ställföreträdande chef på Sveriges lantbruksuniversitets skogsmästarskola.

2004 var nio procent av eleverna tjejer. Tio år senare hade siffran ökat till 24. Ännu en bit kvar alltså.

– Våra yrkesval är oerhört trögstyrda och könsbundna. Förr var det ett hårt fysiskt jobb. I dag finns inga sådana hinder. Vi ser gärna att det blir en större utjämning. Jägmästarprogram, säger Börjesson.

För att bli skogsmästare krävs skoglig grundutbildning och skoglig yrkeserfarenhet.

– Vår målgrupp blir snävare, tio procent fler tjejer vill bli jägmästare som har en mer öppen ingångsväg. Steget att komma in är större, när de väl kommer hit är det inga problem.

Blockerar

Just att killarna är överrepresenterade på skolan känns som ett hinder i sig.

Börje:

– Vi vill komma upp i 35 procent, så att tjejerna blir en påtaglig del av gruppen. Alla grupper blir bättre om de är heterogena sett till hur man utvecklas i gruppen. Samtals- och arbetsklimat blir bättre.

Han ser tjejer som till slut tar steget som en plusvariant:

– De har varit mer målmedvetna och har mer skinn på näsan. De är inriktade på resultat.

Bra arbetsmarknad

Efter tre årig högskoleutbildning blir skogsmästaren ofta mellanchef. Skogsmästaren arbetar praktiskt med att skogens alla värden tas tillvara. Hen kan ekonomi, skogsproduktion, ekologi och ledarskap.

– Den huvudsakliga uppgiften blir att skaffa virke och att det kommer ut i industrin. Skogsbolagen är de stora arbetsgivarna: SCA, Stora, Holmen och Sveaskog. Skogsägarföreningarna behöver också folk: Södra och Mellanskog. Det är många steg runt omkring: planering och logistik. En del kommuner är stora skogsägare.

En del skogsmästare landar på myndigheter, Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen.

– Skogen representerar stora världen som kan gå tillspillo och ska värderas efter en storm eller skogsbranden i Bergslagen. En del elever går till banker och försäkringsbolag, säger Börjesson.

Satsade rätt

Hedvig Jägeberg, 30, är en av tjejerna som brutit mansdominansen. Hon kommer från Fläckebo i Västmanland men bor i Karlskoga.

– Jag är hur nöjd som helst med mitt yrkesval, säger hon.

Jägeberg är ett bra exempel på en tjej som hittat rätt. Sydved delar varje år ut ett stipendium till ”bästa student i underrepresenterat kön”.

Hedvig har ingen ”ärftlig belastning” – från föräldrarna:

– Jag kommer ny till den här branschen. Visserligen har jag vuxit upp med skogen inpå knuten, så skogen har alltid varit närvarande. Däremot inte skogsbruk i mitt medvetande.

Vad fick dig att välja att bli skogsmästare?

– Yrket representerar många saker som jag vill kunna och tycker om: Historia, hur vi har brukat vår mark. Det är en spännande utmaning att ta sig an hur vi ska lösa frågor om resurshushållning och energi på bästa sätt.

Något avgörande?

– Jag var runt 25 när jag började fundera. Efter gymnasiet arbetade jag några år inom äldreomsorgen. Min chef, Rita Stålbert, ledde in mig på de här tankarna: rsquo;Du är ju lite Skogsmulle, du ska titta på de här broschyrernarsquo;, sa hon.

Hur reagerade du?

– Jag brann för branschen och ville verkligen vidareutbilda mig. Hon ledde in mig på tanken. Eftersom jag bodde i Västerås, så hade jag nära till Skogsmästarskolan. Jag åkte dit, träffade studierektorn Eric Sundstedt. Han berättade på ett rakt, ärligt och bra sätt om utbildningen men också om vad som väntade därefter.

Dina intryck?

– Utbildningen kändes klockren. Jag blev riktigt taggad.

Och utbildningen är treårig?

– Ja, på Sveriges lantbruksuniversitet, Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg.

Vad fick du göra rent praktiskt under utbildningen?

– Vi var ute mycket, gjorde alla delar av skogsbruket: skogsuppskattningar, olika hänsyn, skötsel, skador med mera.

När blev du klar?

– I juni, jag har börjat mitt första riktiga jobb i branschen. Nu fältplanerar jag för Sveaskog i Södra Bergslagen. Jag har trevliga kollegor, det gör mycket hur man uppfattar en ort.

Och du har ganska nära ”hem”.

– Inom två timmar känner jag ganska många människor.

  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • AnnonsGet Adobe Flash player
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • AnnonsGet Adobe Flash player
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons