• Agne Wåhlin är snart 70 år men still going strong, investeringarna avlöser varandra och maskinparken hålls i trim. Foto: Angelica Nilsson
  • Hela maskinparken består av de gula traktorerna från Ponsse men annars har allt från Terri till ÖSA och Hemek passerat i Agne Wåhlins ägor genom åren. Foto: Angelica Nilsson
  • Agne Wåhlin är född och uppväxt i Vemhån, Härjedalen och har tillbringat hela sitt liv i maskiner av olika de slag.
  • För mer än 40 år sedan körde Agne Wåhlin ut virke med lastbil från detta område. Nu står skogen hög och tät igen och det är dags för slutavverkning på ett av skiftena.
  • ”Vi har aldrig haft så mycket skog som nu, visst kanske det inte blir lika mycket slutavverkning i framtiden men då får vi ägna oss åt gallring istället för skogen måste skötas” säger Agne Wåhlin från Sveg.
  • Att leta vindfällen under snön är inte helt lätt...
  • Från början hade Agne bara skotare, men när skördarföraren kastade in handduken bestämde sig Agne Wåhlin för att skaffa skördare också. Foto: Angelica Nilsson
  • Roger Helmersson kör skördaren. ”Det borde finnas fler entreprenörer som Agne Wåhlin. Att göra dessa investeringar trots sin ålder är otroligt och det är fantastiskt roligt att hela tiden få köra nya fräscha maskiner!”

Agne valde ny skördare istället för pension

Tala om gedigen arbetslivserfarenhet ”Maskinerna har avlöst varandra genom åren”

Det borde finnas fler som Agne! Det säger hans anställda i alla fall. Agne Wåhlin har tillbringat hela sitt liv i skogen och skulle egentligen ha gått i pension för flera år sen men istället köpte han en ny skogsmaskin och snart är det dags för ytterligare investeringar.

Som nioåring högg han sig i benet första gången. Barkspaden slant och hamnade i smalbenet. Året var 1955 och Agne hade följt med pappa till skogen, det blev en tur till doktorn och två stygn.

- Jag gick åtta år i skolan och sen började jag jobba i skogen. Man högg för hand och hade en hiab-kran att lassa med. På somrarna flottades timret längs med diken och älven, på vintern kördes virket ut på isen där det fick ligga tills isen gick om våren, berättar Agne Wåhlin, född och uppväxt i Vemhån men nu boende i Sveg.

Tröttnade snabbt

Agne fick så småningom traktorkort - efter några frågor på polisstationen - och sen även trafikkort som 18-åring. Han körde virke mellan Sveg och Iggesund i nio år och såg det som sin hobby. När hobbyn efter nästan tio år kändes som ett jobb, då bytte han och började köra tankbil istället och åkte runt bland bensinstationerna i norrland. Men så fick pappan en stroke. Agne behövdes på hemmaplan.

- Jag vände hem igen för att hjälpa mamma och min syster som drev ett våffel-ställe i Vemhån. Men att skura golv var inte riktigt min grej. Det gick bara några månader innan jag tröttnade och istället började jobba i skogen igen, säger Agne.

Komplett ekipage

Året var 1983 och en återförsäljare av Terri kom till Sveg för att demonstrera maskinen. Agne blev intresserad och det slutade med att han köpte en. Men det var tungsamt. Först högg han skogen för hand, sen in i maskinen för att lassa. 1981 kom Terri 1000 ut på marknaden, det var ett stort steg i maskinutvecklingen. Det var ett komplett ekipage med traktor och kärra.

Den styrdes med midjestyrning mellan traktor och kärra men kunde även köras som singel utan kärra den styrdes då med styrvariatorer precis som tidigare modell. De hade Kubota 850D dieselmotor som blev mycket uppskattad, den var bränslesnål och driftsäker. Kärran var av ramtyp med boggi, den levererades med eller utan band, den levererades i början helt utan lastare eller med en enkel linkran, som senare böts ut mot en hydraulisk griplastare.

Sprillans ny

- Sen dess har det rullat på och maskinerna har avlöst varandra. Efter Terrin blev det en ÖSA Brunett och flera Hemek. Jag har alltid kört skotning efter andra skördare men när han jag körde efter valde att sluta frågade Holmen om jag inte skulle köpa mig en skördare också.

Sagt och gjort. Agne investerade i en begagnad Ponsse men den gick inte länge. Det blev mer renovering än körning så 2010 slog Agne till på en sprillans ny skördare istället och sen dess byter han maskin vart annat år ungefär.

- Efter 8000 timmar är det ingen ide att ha dem kvar. De går 4000 timmar per år, men efter två år är det bättre att byta än att börja renovera igen. I fjol köpte jag senaste skördaren och den har gått 2400 timmar nu och de slits hårt för just nu kör vi bara vindfällen efter alla stormar, säger Agne.

Bra personal

Företaget har totalt sex anställda och Agne själv kör inte många timmar nu för tiden. Han passar upp på sina anställda istället och åker runt för att hälsa på alla.

- Jag har fantastisk personal och vore det inte för dem skulle jag ha slutat för länge sen. De sköter precis allt på egen hand och då är det lätt att vara hemma. Fast ibland blir det lite långsamt att vara hemma! Ett tag körde jag lite nätter för att vi skulle komma ikapp när det var mycket att göra. Men bra personal är viktigt, är man snart 70 år kan man inte längre köra dubbla skift själv, säger Agne och skrattar.

Mycket skog

Vi åker bil genom Härjedalsbygden och Agne berättar om minnen från förr, när han såg hur det rykte bakom sig på ett hygge och fick tömma brandsläckaren och hindrade en skogsbrand, eller när han körde virkesbil på -70 talet från det område han idag slutavverkar!

- Tiden går fort. Utvecklingen är enorm och än är vi nog inte ”framme”. En del som är skeptiska säger att skogsbruket inte kommer leva medan jag tror att vi kommer hitta fler användningsområden på virket. Vi kanske inte kommer kunna slutavverka lika hårt som idag, men det finns otroligt mycket skog i Sverige som måste skötas med röjning och gallring så nog tror jag det kommer finnas jobb alltid.

Hur länge han själv tänker hålla igång står att läsa i stjärnorna. Agnes ena barnbarn jobbar i firman sedan några år tillbaka men är fortfarande ung.

- Jag hoppas såklart att han är intresserad att ta över men det är inget jag bara tänker lägga över på honom. Det måste få växa fram av sig själv. Men så länge jag är frisk och kry så kan jag lika gärna fortsätta!