• Mötesfria 2+1-vägar och rondeller har påverkat statistiken positivt, enligt rapporten.
  • 200 dödsoffer hade klarat sig om olyckorna inträffat i dag. Det lönar sig att investera i bättre vägar.
  • Vägarna har blivit säkrare och fordonen bättre. Färre dör i trafiken.
  • Bättre trafikmiljö har sparat hundratals liv sedan sekelskiftet, säger Johan Strandroth. Den studie han gjort granskas vetenskapligt.

400 trafikdödade hade klarat sig i dag

Johan Strandrot grävde fram utredningarna om 400 dödsolyckor som inträffade år 2000. – Hälften av alla som dog hade klarat sig i dag, säger han.

Strandroth är trafiksäkerhetsanalytiker på Trafikverket – med forskaranknytning till Chalmers.

Trafikverkets haveriutredningar finns lagrade i en databas. Där finns polisrapporter, intervjuer, obduktionsmaterial och foton från dödsolyckor sedan 1997. Han har plöjt igenom detta.

Johan jämförde trafikmiljön på olycksplatserna med hur det ser ut i dag. Han behövde inte resa runt för att göra detta.

– Jag använde Googles kartor.

Undersökningen ska publiceras i den vetenskapliga tidningen Accident Analysis, i höst.

Vägarna och fordonen har blivit bättre de senaste 15 åren. Det är främsta orsakerna till att fler överlever, säger han.

– Tidigare omkom de flesta i en mötesolycka på landsväg. Eller i krock mellan lastbil och personbil, ofta på stora breda 90-vägar. Mycket har byggts bort, genom mittfältsseparation på framför allt motorledsvägar. På andra ställen har farten sänkts till 80, säger han.

Lastbilar klättrade

Skydden mellan hjulparen på lastbilarna, underkörningsskydden, har fått stor positiv effekt. Ett lagkrav som kom 2003. Strandroth ger ett exempel på hur det ofta såg ut:

– Lastbilen klättrade upp på bilen, det började brinna och alla i personbilen dog. Smällen blir kraftig även i dag, inträngningen blir stor. Men nu kanske en dör eller blir allvarligt skadad, istället för fyra. Passagerarna i baksätet klarar sig bättre.

Personbilarnas airbags och antisladdsystem har också medverkare till ökad säkerhet.

– Lastbilarnas bältespåminnare har varit bra – för dem som inte slarvar utan spänner fast sig.

Ett tiotal chaufförar dör per år, exempelvis i singelolyckor när lastbilen vält.

– Fortfarande finns många chaufförer som inte använt bälte. I lastbilar med bältespåminnare är det färre som slarvar. Där kommer vi att få en bra effekt.

System med automatbroms i tunga fordon kommer att bli lagkrav.

– Grejen är att lastbilsföraren sällan är vållande. Bara en av tio lastbilsförare kommer över på fel sida. Automatbroms får bara effekt på var tionde olycka.

Påkörning bakifrån är en typisk olycka på högfartsvägar.

– De är vanligast på autobahn. Därför driver EU på för att lagstifta.

Rondeller säkrare

Även i tätortera har det hänt mycket med förre dödade gående, cyklister och personbilsförare.

– Det beror på ökningen av antalet cirkulationsplatser. I korsning är olycksrisken stor om man kör i 50-70 och missar ett rödljus. Visst sker det många olyckor i rondeller, men det blir oftast plåtskador.

Johan Strandroth har undersökt hur 400 personer, spridda över hela Sverige, dog för 14 år sedan. Sedan 1997 har Vägverket, och därefter Trafikverket, gjort haveriutredningar.

– I den här studien har kollat vad som hänt med fordon och vägmiljö för att förhindra den olyckan. Just på den platsen. Något som utförts på ett systematiskt sätt – exempelvis mitt- eller sidoräcken på en lång sträcka.

Egen granskning

Slutsatsen är alltså att hälften av alla olycksoffer hade klarat livet i dag.

– Det ger en styrka att studien blir vetenskapligt granskad och inte bara blir en intern rapport. Metoden är vetenskapligt godkänd och har redan publicerats.

Är det rätt att Trafikverket granskar sin egen verksamhet?

– Ja, självklart men utvärderingen kan inte stå fri från granskning. Det försöker vi göra med bland annat polisen, NTF och Sveriges kommuner och landsting.