”Tänk om fler kunde förstå vad vi bidrar med”

– Med tanke på nyttan vi gör för både produktion, miljö och framtid är det skamligt att det ska vara så pressad lönsamhet. Fast hela näringen är i ett stålbad. Sveriges starka valuta gör det tufft för industrin och det drabbar oss alla. Så nu gäller det att spara och gneta. Och framför allt att ha en bra dialog med uppdragsgivarna.
Det säger Kolbjörn Kindströmer, som tillsammans med brodern Arinbjörn och sonen Björnerik driver Kindströmer Skog & Salix AB i Nora. Därutöver är de aktiva i eget skogsbruk.
Med tunga investeringar och pressad marknad är det liten marginal mellan röda och svarta siffror. År 2011 var extremt tufft, men 2012 har det gått bättre, konstaterar Kolbjörn Kindströmer.

Ekonomi för styrfart
– Det är viktigt att åtminstone ha en ekonomi som ger styrfart i ett företag. Annars kommer man inte framåt i åtgärder som bidrar till lönsamhet. Det kan handla om att förhandla till sig billigare oljor, spara diesel och underhåll genom förarutbildning och ecodriving, rätt reservdelar i eget lager, maskinernas utrustning och smart hantering av likviditeten.
– Med en rimlig ekonomisk ställning är det också lättare att utveckla sitt företag och komma med nya idéer. Ett tips till skogsbolag som vill ha bra entreprenörer är därför att skapa förutsättningar för god ekonomi. Det är inte bara en fråga om pengar, utan handlar i hög grad om bra planering och framförhållning. Med rätt maskiner på rätt platser och till rätt uppgifter ökar maskinernas tillgänglighet. Det ger bättre ekonomi för både markägare, entreprenör och skogsbolag, understryker Kolbjörn Kindströmer.
Ekonomin i entreprenaderna avgörs också av hur välskött skogen är.
– Många skogar är eftersatta. Den som gör två till tre röjningar har alla möjligheter att vid gallringen om 20-30 år välja uttag av rundvirke eller uttag för energiproduktion. Det ökar förutsättningarna för att gallringarna ska ge ekonomiska överskott, samtidigt som det blir en bättre skog till slutavverkning.
– Dessutom ökar produktiviteten i entreprenaderna, vilket gagnar alla. Tidsåtgången är ju i stort sett densamma oavsett diameter på stammarna. För mig är det ointressant hur många liter diesel skördaren tar per timme. Det väsentliga är diesel och minuter per kubikmeter.

Sakfel i debatten
Kolbjörn Kindströmer tycker det förekommer många sakfel i debatter om skogsbruk.
– Självklart går det fel ibland, men över lag fungerar svenskt skogsbruk bra. Fast i debatten kan det låta tvärtom. Ett exempel är debatten om hyggesbruket. Själv ser jag en fara i att överge det konventionella trakthyggesbruket till förmån för hyggesfritt så kallat kontinuitetsskogsbruk.
– Det finns sammanhang där kontinuitetsskogsbruket passar in, exempelvis i stadsnära skogar, men i de flesta sammanhang är trakthyggesbruket att föredra. Vi har ju facit. Skogens del av BNP uppgår till över 100 miljarder kronor. Den årliga virkesuppbyggnaden ligger på 20-30 miljoner kubikmeter netto. Sedan 1920-talet har virkesförrådet ökat med cirka en halv miljard kubikmeter. Samtidigt har död ved och andelen lövträd ökat markant. Det visar att vi sköter vår skog, värnar naturvärden och tar vara på skogens möjligheter som koldioxidfälla.
– Dessutom möjliggör trakthyggesbruket en högre andel lövträd. Det är ju lövet som kommer först vid en föryngring, säger Kolbjörn Kindströmer.

Kreativ hänsyn
Certifieringar och standards hjälper till att säkra skogsbrukets hänsyn till miljö, natur och kulturlämningar.
– Vi kan alltid bli bättre och det måste vi bli. Det gäller att undvika körskador, bland annat genom väl planerade hyggen och bra basvägar. På maskinsidan pågår spännande utveckling, exempelvis för att transportera ut virke mera gynnsamt.
Kända natur- och kuturvärden redovisas i anvisningarna för respektive uppdrag, men hänsynen kräver också intresse, vaksamhet och kreativitet från maskinförarens sida.
– Vi lämnar högstubbar, dungar och evighetsträd. Vi ämnar kantzoner vid kärr, våtmarker och sjöar. Vi är rädda om hällmark, mjuka marker och vatten.
Kolbjörn Kindströmer betonar särskilt vikten av att ”att aldrig nudda vatten”. Där så krävs görs risbroar till skydd för både vatten och mark.
– Det gäller att se möjligheterna och att vara uppmärksam. Att upptäcka naturvärden och fornlämningar kräver ett tränat öga. Hittar vi en kolbotten lämnar vi så kallade kulturstubbar runt om. Det signalerar för nästa maskinförare att det finns något med bevarandevärde.

Brukare och betraktare
Att skogsbrukets förtjänster har svårt att tränga igenom i debatten kan förstås kännas otacksamt, men Kolbjörn Kindströmer ger inte upp.
– Frågorna är inte alltid så enkla som de verkar – och inte alltid så svåra heller. För att kunna möta varandra är viktigt att växla perspektiv. Att försöka se en fråga från flera håll.
– Vi kan dela in oss i kategorierna brukare eller betraktare. Brukaren sköter verksamheten och har fullt ekonomiskt ansvar. Betraktaren behöver inte ta ansvar, utan kan nöja sig med att tycka. Kan man växla perspektiv blir det lättare att se och förstå varandras roller och situationer. Det gäller i miljödebatten likaväl som i prisförhandlingar och en mängd andra sammanhang, konstaterar Kolbjörn Kindströmer.