• Två veteraner på samma bild. Numera finns det tid för kaffe och en macka när Bengt Johansson är ute på jobb. Den här dagen ska 20 ton grus spridas på en skogsväg."Oljan i motorn bytte jag senast 1997. Jag kör försiktigt och har inte rört kardan nån gång." Foto: Clas-Göran Sandblom
  • Veteranerna fyller ut vakanser. Men helst ser vi att fler unga kommer in i yrket. Hälften av företagen hade senaste året problem att rekrytera lastbilsförare. Andra problem är att rätt erfarenhet och rätt yrkesutbildning saknas. Arbetsgivarna vill ha ansvarsfulla och serviceinriktade förare med drivkraft att lära sig mer, säger Lasse Holm. Foto: Ryno Quantz
  • Två veteraner på samma bild. Numera finns det tid för kaffe och en macka när Bengt Johansson är ute på jobb. Den här dagen ska 20 ton grus spridas på en skogsväg."Oljan i motorn bytte jag senast 1997. Jag kör försiktigt och har inte rört kardan nån gång." Foto: Clas-Göran Sandblom

"Knappen" vill inte släppa ratten

Bengt Johansson är 70 men har ingen tanke på att sluta – varken som åkare eller chaufför. Och han tänker inte göra sig av med sin kära 400 hästars Scania från 1987. – Antingen rasar gubben eller bilen först, säger han med glimten i ögat.

Svenska chaufförer är verksamma allt längre upp i åldrarna. Det visar statistik från SCB, Statistiska centralbyrå. År 2001 fanns det 5 155 lastbilsförare yrkesverksamma förare i åldrarna 60-64 år, äldsta gruppen i statistiken.

Siffran har på sju år mer än fördubblats – till 11 042.

Trenden är densamma för dem som är ännu äldre.

Kravet på kompletterande utbildning, YKB-kompetens, har inte satt några hinder i vägen:

– Till och från har jag tyckt att det varit mycket kurser hit och dit. Men en kompis sa att vi skulle göra det som en rolig grej. Jag tvekade inte. Det var en till som var lika gammal som jag, de andra var runt 55, säger Bengt som har sin bas i Lerum norr om Göteborg och kallas Knappen.

Lasse Holm, TYA, transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, anser att den växande skaran aktiva veteraner är okej. Men säger:

– Vi behöver ett tillskott av tusentals fler yngre förare.

Lätt på gasen

För Bengt började det med att han som 16-åring körde dumper, en Bisontraktor med kärra, för Vägbolaget.

– Min farfar Ivar hade startat eget med en Volvo Hesselman1940, enkelaxlad, 75 hästar. När grenröret var rött gick den nästan som om den hade turbo. Han satte boggie på den.

Så fort det var möjligt tog Bengt Johansson trafikkort och anställdes i familjeföretaget och hade pappa Gunnar som chef.

– Första fem åren körde jag betongelement från Sjövik till Malmö och Stockholm. Två lass på vardera 24 ton om dagen till Jönköping. Jag har aldrig kört fort. Nu går det ännu mer försiktigt och kollegor brukar skoja att det går så sakta att jag riskerar p-böter.

Scania som han fortfarande rattar är en T142 med V8-motor.

– Jag tyckte den såg ut som lustiga bilar, en "Kalle Ankabil".

Han la 300 000 emellan för den mullrande lastbilen men våndades.

– Mycket pengar, jag var rädd att köpet skulle dra ner åkeriet i avgrunden, konkurs.

En kollega gav mig några tröstande ord om att det nog skulle gå bra.

– Det har gått för jäkla bra. Jag har fortfarande mycket att göra och fordrar inte så mycket heller. Det är lite socialt att komma ut och träffa folk. Ibland kan jag prata bort en hel förmiddag över en fika.

Älskar jobbet

Under alla år har Scania varit märket för "Knappen".

– Jag nöjer mig med att byta motorolja och filter. Men oljan i växellådan har jag inte bytt på 20 år. I somras bytte jag delar till motorn.

Det bästa med jobbet?

– Jag har levt med bilar i hela mitt liv och alltid gått med lätta steg till jobbet. Det kommer att bli tomt den dagen jag lägger av. Jag känner en åkare, i Skepplanda, som körde tills han var 80.

Till i slutet augusti bjöd Scania in honom och bilen på en festival.

– Det finns nog ingen annan som kört med en sådan lastbil yrkesmässig i 31 år.

Vägmätaren visar 120 000 mil:

– Att köra grus plockar inte lika många mil som att ligga ute på motorvägen, säger han.

Det är goda tider. Transporter är själva pulsen. Drygt 6 000 förare har anställts senaste året. Men branschen skriker efter fler.

– Vi behöver 3 450 nya förare närmaste halvåret, säger Lasse Holm, TYA, transportfacken.

Han säger att gymnasierna varje år bidrar med drygt tusen nya yrkesförare, som oftast också fortsätter i yrket.

Utbildningen genom Arbetsförmedlingen smyger igång igen i höst.

– Det är bra att man inte brassar på med för många utbildningsplatser direkt, för att säkra kvalitén. Ett krux är att det inte mäts hur många som sedan börjar och stannar kvar i yrket, säger Lasse Holm.

Tredje spåret att utbilda sig är genom yrkesvux.

– De betalar utbildningen själva och fortsätter i regel att köra, säger Holm.

En undersökning som TYA gjort visar att 41 procent av alla åkerier planerar att inom det närmaste halvåret anställa nya förare.

Lasse Holm:

– Fortsatt högkonjunktur och hög efterfrågan på transporter pekar mot 7 000 nya jobb inom tolv månader.