”För dålig bromskraft redan vid leverans”

Jan-Erik reagerade på vår artikel om släpens undermåliga bromsar

Att de flesta släp underkänns vid Bilprovningen är varken chaufförernas eller åkaranas fel. Det anser Jan-Erik Ottosson. Han driver J-E Ottosson Tung- och Specialtransporter i Strömsnäsbruk i hörnet av Halland, Småland och Skåne. – Bromskraften är för snålt inställd redan vid leverans, hävdar han.

I förra numret uppmärksammade vi att 60 procent av alla släp underkänns vid besiktningen. Ungefär så illa ställt är det år efter år. När vi frågade Carina Jakobsson, vd för Briab och Patrik Dahlsjö, vd för Härrydasläp om orsaken svarade de: För dåligt underhåll.

”Gemensamt för alla trailrar och släp är samma axlar och bromsar. De kommer från i stort sett samma leverantörer. Det handlar alltså om bristande skötsel”, svarade Dahlsjö.

När vi frågar honom nu svarar han att han inte har hand om tekniska frågor och hänvisar istället till en av konstruktörerna.

Balanserar på gränsen

Jan-Erik Ottosson hävdar att tillverkarna bestämmer bromskraften på gränsen av vad som krävs, 4,3 kilonewton i retardation:

– Det är vad EU kräver. Tillverkarna bygger inte bättre, då blir det för dyrt. Att chaufförer och trafikanter därmed utsätts för risker struntar de i. Det är inte för att vi låter bli att sköta våra grejer som statistiken är så dåligt. Det beror på att grejerna är för dåliga, säger Ottosson.

Han har sju släp.

– Den äldsta trailern är inte mer än knappt fyra år. Jag har en trailer som vid första besiktningen hade 3,9 i bromskraft. Körförbud och 10 000 i reparationskostnad.

Småsnålhet

Förr gick det att kalibrera, bromsanpassa trailern, på en verkstad, som mätte bilens förbromstryck. Trailern ska bromsa före bilen, annars kan man få en fällkniv.

– Nu är tillverkarna av släpen så smarta att förbromsen läggs på gränsen, då får bilen ta det. Släpets bromsar skonas något.

Han påstår att bilprovningens statistik inte såg ut så här för tio år sedan.

– Det är ett problem som diskuteras i branschen. Nonsens att vi sköter oss dåligt och slarvar med underhållet. Alla jag känner sköter sig och jag själv kör inte omkring med skrotiga släp. Politikerna i EU har vikt sig för lobbyisterna, säger han med vass ton.

Ett annat problem är att bromsbackarna numera glaseras fort och måste bytas.

– Det går inte att ”fisbromsa”– då glaseras de ganska omgående. Vi har haft bromsbackar som vi fått slänga i soptunnan trots att de haft 90 procent slityta kvar, fast som glas.

Eccodrivings baksida

Ottosson anser att chaufförerna inte får lära sig att man måste bromsa ordentligt för att beläggen ska fungera.

– De mjukbromsar med retardern.

Jan-Erik Ottosson säger att han föredrar att köpa släp utomlands.

Att få någon tillverkare att bekräfta riktigheten i hans kritik är svårt, av förståeliga skäl. Men så här sa Peter Lindström, konstruktör på Härrydasläp:

– Några kunder som fått problem med trailrar redan efter ett år har vi gett gratis service.

Gunnar Proos, ägare till Trailer Service Sweden, säger att det finns en korridor för bromskraften. Var den ligger kan han inte säga på rak arm eftersom den personen som har svaret är på semester.

– Ett registrerat fordon måste ha ett EU-godkänt bromssystem. Vi byter väldigt mycket bromsklossar, som nästan är oanvända, på både släp och trailrar. Eftersom alla kör så försiktigt så uppstår en härdning i klossen, den glasas och får ingen funktion mot skivan.

Proos säger att eccodriving är ett skäl.

Ett annat är dagens konstruktion.

– Lastbilen känner av hur mycket bromskraft den ska skicka till släpet för att det ska bromsa. Ett system i släpen talar om hur mycket bromskraft ska skickas till hjulen i förhållande till släpets vikt, säger Gunnar Proos och går ännu längre i sin beskrivning av tekniken.