• Rondellerna bra eller dåliga för miljön? En inte alldeles lätt fråga att svara på.
  • – Kommunerna och Trafikverket har fått pippi på att bygga rondeller, anser Per-David Marits.
  • Sara Janhäll, VTI, säger att det finns forskning som visar att rondeller är bra för miljön.
  • Rondellerna bra eller dåliga för miljön? En inte alldeles lätt fråga att svara på.

”En snurrig lösning”

Per-David är skeptisk till alla nya rondeller

Per-David Marits är mycket skeptisk till rondeller. – Min teori är att det blir mer utsläpp av damm från bromsar, gummirester från däck och koldioxid vid inbromsningar och acceleration, säger åkaren från Mockfjärd.

Per-David tycker det gått en hysteri i att bygga rondeller och har svårt förstå varför ingen reagerar.

– Det handlar ju inte bara om personbilar utan även ekipage på 60 ton. Vore intressant veta om det finns någon forskning på området, säger han.

Forskning finns. Men slutsatserna är inte kristallklara.

– Rondellbyggena är ett ökande problem för oss i yrkestrafiken. De små rondellerna är ett gissel, säger den 61-årige dalmasen.

Kostnaderna ökar

Marits har märkt ett ökande däckslitage och högre bränsleförbrukning.

– Om man inte ska rakt fram så dras släpet mer eller mindre i sidled. Först åt höger och sedan åt vänster på de bakre axlarna. Ofta sluttar rondellen från mitten, det kan skilja mer än en meter. Då kan det bli lindrigare att gå över ”trottoarytan” i mitten. Men däckens kondition försämras.

En annan sida av saken är att få bilister tycks känna till vad som gäller innan man kör in i en rondell och vilka regler som gäller när man väl är där.

– Ofta saknar de framförhållning och ser inte att det är fritt fram att glida in i rondellen. Många struntar i att blinka och det försämrar flödet. Frustrerande att behöva stanna med ett 60 tons ekipage i onödan.

Broms och gas - alltid

Per-Martin Marits, som driver enbilsåkeri, ChilliOut, tre mil utanför Borlänge, säger att en rondell aldrig är inaktiv.

– Även om en chaufför kommer mitt i natten så krävs samma procedur, fordonet måste bromsas in, svänga och accelerera. Nästan samma problematik med utsläpp, fastän föraren kan vara alldeles ensam. Ett modern trafikljus visar grönt på natten när ingen annan trafik är igång.

Å ena sidan...

Sara Janhäll, teknisk doktor, Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, säger att det finns mycket forskning om hur mycket energi som går åt i korsningar och rondeller.

– Vi har modeller. Om man vet exakt hur föraren kör, hastighet med täta tidsintervaller så kan vi räkna ut hur mycket hen i just det här fallet emitterar.

De flesta publikationer om forskning på det här området säger att utsläppen är lägre i rondeller än i vanlig korsning.

– Ett kort svar är att ändringar i hastigheten ökar utsläppen, inbromsning och fartökning. En jämn hastighet är bäst för miljön. En lastbil måste bromsa mycket i en rondell.

Idealbilden: fordonen glider in i rondellen, utan att stanna.

Sara Janhäll säger att fordonsindustrin kämpar för att få ner utsläppen och därför anpassar framtidens teknik efter bilisternas körsätt.

Hur jämförs utsläpp i en rondell med den korsningen som fanns där tidigare? Chauffören vi talat med vill ställa det ena alternativet ställs mot det andra.

– För att få svar måste vi ha samma förare att också köra i korsningen som fanns innan rondellen byggdes.

De korsningarna är ju borttagna.

– Ja, men i en del amerikanska studier har man mätt i korsningen, byggt om den till rondell och fått lägre utsläpp.